En populationsbaserad studie om samband mellan uppväxtfaktorer och alkoholproblem bland unga kvinnor

Abstract

Introduktion: Alkohol har flera negativa effekter på hälsan i form av ökad risk för cancrar, skrumplever, våld, skador, högt blodtryck och leverskador. Alcohol Use Disorder (AUD) är den fjärde största bidragande orsaken till sjukdomsbördan bland kvinnor i åldern 15-44 år i höginkomstländer och i tidigare studier har man funnit en del samband mellan alkoholkonsumtion och uppväxtfaktorer. Det finns dock inte många studier utförda på svenskor och därför finns ett behov av ny kunskap. Syfte: Syftet var att undersöka statistiska samband mellan unga kvinnors AUD och koncentrationsförmågan, upprepat skolk, slutbetyget från grundskolan, social förmåga samt upplevelsen av om föräldrarna hade tillräckligt med tid för dem under uppväxten. Metod: Studiepopulationen bestod av kvinnor från västra och centrala Göteborg födda 1980. Samtliga fick ett frågeformulär att svara på varefter de delades in i grupper efter antalet poäng på frågornas svar. Därefter stratifierades ett antal från varje grupp och bjöds in till en mer omfattande intervju. De som inkluderats i denna studie är de som svarat på en full intervju (n=284). Data analyserades med hjälp av statistiska metoder där en oddskvot användes för att se om samband fanns. För att undersöka om resultaten var signifikanta sattes ett 95-procentigt konfidensintervall. Resultat: Studien visade att det fanns signifikanta samband där koncentrationsproblem och skolk under uppväxten, medelhögt betyg gentemot högt betyg samt upplevelsen av om mamman inte haft tid för en under uppväxten var associerat med högre odds för AUD. Lågt betyg jämfört med högt betyg och upplevelsen av om pappan haft tid för en under uppväxten visade även de på högre odds för AUD men dessa samband var ej signifikanta. Det var heller inte rapporteringen av blyghet och tystlåtenhet som visade på lägre odds. Diskussion: Studiens resultat visar till viss del samstämmighet med tidigare studier och det är framför allt skolk, utbildning och föräldrastöd det gäller. Motsägande eller oklara samband finns mellan tidigare studier och denna studie avseende koncentrationsförmåga, social förmåga samt, till viss del, föräldrastöd. En styrka med studien är framför allt att det är en populationsbaserad studie vilket ger en bra grund för att kunna generalisera resultatet till andra kontexter.