dc.contributor.author | Fornazar, Robin | |
dc.date.accessioned | 2009-07-01T08:46:57Z | |
dc.date.available | 2009-07-01T08:46:57Z | |
dc.date.issued | 2009-07-01T08:46:57Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/20743 | |
dc.description | Folkhälsovetenskapligt program | en |
dc.description.abstract | Introduktion: Alkohol har flera negativa effekter på hälsan i form av ökad risk för cancrar,
skrumplever, våld, skador, högt blodtryck och leverskador. Alcohol Use Disorder (AUD) är
den fjärde största bidragande orsaken till sjukdomsbördan bland kvinnor i åldern 15-44 år i
höginkomstländer och i tidigare studier har man funnit en del samband mellan
alkoholkonsumtion och uppväxtfaktorer. Det finns dock inte många studier utförda på
svenskor och därför finns ett behov av ny kunskap. Syfte: Syftet var att undersöka statistiska
samband mellan unga kvinnors AUD och koncentrationsförmågan, upprepat skolk,
slutbetyget från grundskolan, social förmåga samt upplevelsen av om föräldrarna hade
tillräckligt med tid för dem under uppväxten. Metod: Studiepopulationen bestod av kvinnor
från västra och centrala Göteborg födda 1980. Samtliga fick ett frågeformulär att svara på
varefter de delades in i grupper efter antalet poäng på frågornas svar. Därefter stratifierades ett
antal från varje grupp och bjöds in till en mer omfattande intervju. De som inkluderats i denna
studie är de som svarat på en full intervju (n=284). Data analyserades med hjälp av statistiska
metoder där en oddskvot användes för att se om samband fanns. För att undersöka om
resultaten var signifikanta sattes ett 95-procentigt konfidensintervall. Resultat: Studien visade
att det fanns signifikanta samband där koncentrationsproblem och skolk under uppväxten,
medelhögt betyg gentemot högt betyg samt upplevelsen av om mamman inte haft tid för en
under uppväxten var associerat med högre odds för AUD. Lågt betyg jämfört med högt betyg
och upplevelsen av om pappan haft tid för en under uppväxten visade även de på högre odds
för AUD men dessa samband var ej signifikanta. Det var heller inte rapporteringen av blyghet
och tystlåtenhet som visade på lägre odds. Diskussion: Studiens resultat visar till viss del
samstämmighet med tidigare studier och det är framför allt skolk, utbildning och föräldrastöd
det gäller. Motsägande eller oklara samband finns mellan tidigare studier och denna studie
avseende koncentrationsförmåga, social förmåga samt, till viss del, föräldrastöd. En styrka
med studien är framför allt att det är en populationsbaserad studie vilket ger en bra grund för
att kunna generalisera resultatet till andra kontexter. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | unga kvinnor, alkoholproblem, uppväxtfaktorer, populationsstudie | en |
dc.subject | young women, alcohol problems, background factors, population study | en |
dc.title | En populationsbaserad studie om samband mellan uppväxtfaktorer och alkoholproblem bland unga kvinnor | en |
dc.title.alternative | A population based study of association between early background factors and alcohol problems among young women | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Medicine | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för medicin | swe |
dc.type.degree | Student essay | |