Tillsammans” och andra bilder Om socialt stöd och socialpolitiska argument i förhållande till kollektiva boendeformer

Abstract

Uppsatsen undersöker om de sociala nätverk som uppstår i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgångspunkt i socialarbetarens roll som samhällsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frågan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar även hur de större kommunala hyresvärdarna i Göteborg ser på utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrån de allmännyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. Frågeställningarna är som följer:

* Vad är individens motiv till att välja en kollektiv boendeform?

* Är den kollektiva boendeformen stärkande i individens vardagsliv och i så fall på vilket sätt?

* Hur tillfredställer kollektiva boendeformer tillgången till sociala nätverk och möjlighet till socialt stöd för individen?

* Hur ser de kommunala bostadsföretagen på möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?

Vår kartläggning av kunskapsområdet innefattar tidigare forskning om sociala nätverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan på grannkontakter samt forskning om senmodernt föräldraskap vilket följer av att många av informanterna är föräldrar. I teorikapitlet presenterar vi våra valda teorier vilka är social mobilisering, symbolisk interaktionism, genusperspektiv och slutligen teorier om diskurser. Undersökningen är av kvalitativt slag eftersom vi avsett att granska individers subjektiva upplevelser gällande livet i kollektiva boendeformer. Vi har genomfört åtta intervjuer varav sju är semistrukturerade livsvärldsintervjuer och en utformades som en gruppintervju. Sammanlagt har tretton informanter från sex kollektiva boendeformer deltagit i undersökningen. Därtill tillkommer informanterna från de tre bostadsföretag som är representerade i uppsatsen. Dessa är Poseidon, Familjebostäder och Bostadsbolaget. Resultaten presenteras med hjälp av citat från informanterna som belyser våra teman vilka ringar in syfte och frågeställningar.

Resultaten visar att de kollektiva boendeformerna uppfattas som avlastande för våra informanter både i fråga om de praktiska vardagslivsbestyren samt gällande de mer sociala aspekterna kring tillgången till socialt stöd. Föräldrarna i vår undersökning framstod som särskilt behjälpta av den kollektiva boendeformen både praktiskt och socialt. Vi har i resultaten också funnit att det finns en mängd olika bilder förknippade med vad det innebär att bo kollektivt och att dessa även hänger ihop med motståndet till att utveckla denna boendeform. Analysen framhåller boendefrågornas relevans för socialt arbete i förhållande till både individ- och samhällsnivå. Vi drar slutsatsen att kollektiva boendeformer borde få ett större utrymme i den sociala- och bostadspolitiska debatten och att det finns många psykosociala vinster i att utveckla kollektiva boendeformer.