dc.contributor.author | Roberts, Arianne | |
dc.date.accessioned | 2009-07-01T10:50:31Z | |
dc.date.available | 2009-07-01T10:50:31Z | |
dc.date.issued | 2009-07-01T10:50:31Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/20757 | |
dc.description | Folkhälsovetenskapligt program | en |
dc.description.abstract | Bakgrund: Uppskattningsvis 5 till 10 % av alla barn i Sverige bevittnar våld mellan sina föräldrar
under sin uppväxt. Forskning tyder på att konsekvenserna för dessa barns psykiska hälsa kan
vara mycket allvarliga. Gruppen barn som bevittnat våld i hemmet har länge förblivit osynliga
och det finns ett starkt behov av att lyfta fram barnperspektivet i forskningen för att kunna
effektivisera arbetet med att förbättra barnens livsvillkor.
Syfte: Studiens syfte var att sammanställa en kunskapsöversikt över vad man i forskningen vet
om den psykiska hälsan hos barn som bevittnat våld i familjen under svenska förhållanden. De
huvudfrågeställningar som belyses var; hur många barn bevittnar våld i Sverige? Hur beskriver
litteraturen den psykiska hälsan hos barn som bevittnat våld? Vilka skillnader i konsekvenser
finns beskrivs för barn av olika ålder, kön, etnicitet, andra sociala faktorer och på längre sikt?
Vilka metoder beskrivs som relevanta och effektiva för att förebygga ohälsa hos gruppen barn
som bevittnat våld i familjen? Huvudinriktningen har varit att belysa problemet ur ett
folkhälsoperspektiv.
Metod: Studien är genomförd i form av en selektiv forskningsöversikt som begränsar sig till att
innefatta svenskproducerad litteratur från 1995 fram till idag. Avgränsningarna gjordes för att
ge en lättöverskådlig överblick av vad den relativt nya forskningen vet om dessa barns psykiska
hälsa under svenska förhållanden och för att innefatta aktuell dokumentation om de metoder
för förebyggande arbete som tillämpas i Sverige idag.
Resultat: Resultaten pekar på att kunskapen om den psykiska hälsan hos barnen som bevittnat
våld i hemmet och dessutom har annan etnisk bakgrund än svensk eller andra ogynnsamma
sociala faktorer är mycket liten. Det förebyggande arbetet består till mesta dels av individ och i
viss mån relationsinriktade insatser i behandlande syfte.
Diskussion: Metoderna som används för krissamtal och stödgrupper i verksamheter riktade
mot utsatta familjer är i liten mån kunskapsbaserade. Utvärdering och uppföljning av dessa
metoder är bristfällig och behöver utvecklas och tillämpas på nationell nivå. Kunskapen om de
långsiktiga effekterna av att bevittna våld i barndomen måste utökas, speciellt för barn som
kommer från socialt utsatta familjer där riskfaktorerna kan vara särskilt höga. Detta kan annars
medföra en ogynnsam utveckling av folkhälsan i ett längre tidsperspektiv. För att förhindra en
sådan utveckling måste det förebyggande arbetet i större utsträckning angripa orsakerna till
våldet istället för att behandla konsekvenserna av det. I det långsiktiga arbetet bör mer
resurser satsas på tidigare insatser på samhälls- och strukturell nivå för att förebygga att barn
upplever våld i familjen överhuvudtaget. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | Familjevåld, barn, barnmisshandel, psykisk hälsa, förebyggande metoder | en |
dc.subject | domestic violence, children, child abuse, mental health, prevention | en |
dc.title | Barn som bevittnat våld i hemmet - hälsa och prevention | en |
dc.title.alternative | Children who witness violence at home - health and prevention | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | C | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Medicine | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för medicin | swe |
dc.type.degree | Student essay | |