| dc.description.abstract | Syftet med litteraturstudien var att beskriva förmågor hos sjuksköterskan som bidrar till det goda
mötet. Att möta människor är grunden för all mellanmänsklig kontakt och det innebär ett samspel
mellan människor som berörs. Goda möten ger ofta glädje, tillfredsställelse och ibland en känsla
av lycka. Redan under tidig barndom grundläggs förmågor till empati och förmågan att kunna
förstå sig på andra människor. Via självkännedom och intresse till att utvecklas som
yrkesmänniska kan sjuksköterskan medvetandegöra de förmågor som bidrar till det goda mötet.
Orlando och Travelbee beskriver reflektionens betydelse för att sjuksköterskan skall kunna
utvärdera och planera omvårdnadsarbetet. Eriksson redogör för betydelsen av den vårdande
relationen. Litteraturstudien bygger på 14 vetenskapliga artiklar, två kvantitativa, tio kvalitativa
och en review. Studierna har utförts på äldreboenden och sjukhus. Resultatet baseras på vad
sjuksköterskan, patienten och närstående uppfattade som betydelsefulla förmågor hos
sjusköterskan för att få till stånd ett gott möte. Det visade sig att sjuksköterskan skall vara
närvarande och öppen, lyssna aktivt, ha humor och empati i mötet. Vissa förmågor är starkare
relaterade till varandra än andra som till exempel att vara närvarande, öppen, lyssna och ha
humor. Dessa förmågor är intimt förknippade med empati och besitter sjuksköterskan dessa
förmågor har hon insikten att kunna bekräfta patienten och närstående. Studien har betydelse i
praktiken för att medvetandegöra betydelsen av dessa förmågor i mötet med patienten och
närstående. Genom att detta lyfts fram finns en möjlighet till kompetensutveckling för
sjuksköterskor i det dagliga arbetet, så att det goda mötet kan kvalitetssäkras. Området behöver
studeras vidare. Vi fann inga studier som beskrev det goda mötet på vårdcentral, vilket blir nästa
utmaning i fortsatta studier.
Nyckelord: patient-sjuksköterskerelation, kommunikation, äldre, närstående, humor | en |
