dc.contributor.author | Åhlund Ask, Eva | |
dc.date.accessioned | 2009-08-20T12:07:24Z | |
dc.date.available | 2009-08-20T12:07:24Z | |
dc.date.issued | 2009-08-20T12:07:24Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/20825 | |
dc.description.abstract | Syfte: Mitt övergripande syfte med denna studie är att utifrån en deskriptiv utgångspunkt undersöka dels vad barn ska lära sig i förskolan om delaktighet och dels vad man menar med/hur man ser på barns deaktighet i förskola, i styrdokument och tidigare forskning. Jag fokuserar på följande tre frågeställningar, Hur förstås barns delaktighet i styrdokument och i förskolans arbetsplaner? Vad ska barn lära sig i förskolan om delaktighet? Varför ska barn göras delaktiga i dagens förskola? Teori: Mina teoretiska utgångspunkter är två: hermeneutik vars ontologi tillåter ett antal ståndpunkter och att vi alltid har en viss förförståelse av det vi vill undersöka. Argumentationsanalys - en beskrivande analys av en argumentation vill genom att dela upp den i tes och argument göra den mer överblickbar och syftar också till att underlätta en bedömning av argumentationens beviskraft. Metod: Förutom argumentationsanalys (som kan betecknas som både teori respektive metod), och värderande argumentationsanalys, har jag valt att genom en textanalys med epistemologisk ansats från hermeneutiken undersöka dessa frågor. Jag har gjort en kvalitativ studie, en induktiv studie vilket innebär att den "fokuserar på process, förståelse och tolkning". I den här studien betyder det att jag studerat vad som sägs om barns delaktighet för att kunna skapa mig en uppfattning om vad som egentligen menas med detta fenomen. Jag läste styrdokument och tidigare forskning och utgick från Lpfö 98 och tio förskolors arbetsplaner i min textanalys. Jag valde ut de avsnitt som var relevanta för den här studiens syfte. Resultat: Jag har valt att redovisa resultatet genom att jag presenterar resultaten genom att sätta teser/påståenden som rubriker och under rubrikerna för jag fram argumenten som sedan värderas. Argumenten för att barn ska vara/göras delaktiga i förskolan har hög beviskraft så till vida att om förskolan efterlever de här målen kommer barnen troligen att bli aktiva i samhället om de får lära sig hur det går till från det att de är mycket små. De förskolor som har en arbetsplan för verksamheten tar faktiskt upp demokrati, delaktighet och inflytande som mål på olika sätt. Det jag kan utläsa och tolka av arbetsplanerna är dock att det är en bit kvar tills målen som de uttrycks i Lpfö 98 (2006) kan uppnås. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | delaktighet | en |
dc.subject | kvalitet | en |
dc.subject | lärande | en |
dc.subject | miljöns utformning | en |
dc.subject | Lpfö 98 | en |
dc.subject | argumentationsanalys | en |
dc.subject | hermeneutik | en |
dc.title | Barns delaktighet. En studie av barns delaktighet i styrdokument och arbetsplaner. | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik | swe |
dc.type.degree | Student essay | |