Relationell eller Generell? – om äldres och biståndshandläggares upplevelse av livskvalitet och hemtjänstens betydelse

Abstract

Vårt övergripande syfte med studien har varit att undersöka biståndshandläggare och brukares syn på livskvalitet, samt i vilken grad hemtjänstinsatserna påverkar brukarens livskvalitet. De frågeställningar vi utgått ifrån är: • Vad innebär livskvalitet för de äldre? • Vilka likheter och olikheter finns mellan biståndshandläggarens och brukarens syn på livskvalitet? • Kan biståndshandläggarna påverka de äldres livskvalitet?

Vi har använt oss av kvalitativ metod genom strukturerade intervjuer med äldre och en halvstrukturerad fokusgrupp med biståndshandläggarna. I vår analys har vi har utgått från Siri Naess teori om livskvalitet vilken sedan har kompletterats med Kajandiinstrumentet samt teori om coping. Vi fann att faktorer som höjer livskvaliteten för våra informanter innebär att ha nära relationer, att kunna klara sig själva, att få ha hälsan och att bo på en plats som man själv trivs med. Det biståndshandläggarna ser som livskvalitet för de äldre de träffar är; gemenskap med andra och att anhöriga spelar en viktig roll. Att all energi inte skall gå åt för att sköta hemmet samt att få sina behov tillgodosedda utifrån vad man gjort tidigare samt den ålder man befinner sig i. Vi har även funnit att hemtjänstinsatserna påverkar livskvalitén i positiv riktning för de äldre, men att biståndshandläggarna skulle kunna göra mycket mer genom att se till att insatserna syftar till en mer meningsfull tillvaro.