Integrationsarbete i skolan – lättare sagt än gjort

Abstract

Syfte

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att redogöra för hur begreppet integration används och definieras i aktuell forskning inom området internationell migration och etniska relationer. Vi vill även undersöka hur skolpersonal på grundskolor i Göteborgsförorter resonerar kring begreppet integration, samt hur personalen förhåller sig till centrala begrepp relaterade till integration.

Frågeställningar

• Hur används och definieras integrationsbegreppet i aktuell forskning inom området internationell migration och etniska relationer? • Hur resonerar skolpersonal kring begreppet integration? • Hur förhåller sig skolpersonal till centrala begrepp i integrationsdiskussionen?

Metod

Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på material från fem intervjuer. Informanterna representerar olika yrkesgrupper som har skolan som arbetsplats. Som teoretisk utgångspunkt i uppsatsen har vi tidigare forskning om ämnet integration i skolan samt litteratur om begreppet integration.

Resultat och analys

Uppsatsen lyfter fram integrationsbegreppets olika betydelser och visar på att skolpersonalen uppfattar att integrationsbegreppet är ett svårtolkat begrepp. Begreppet visar sig också svårt att använda i skolpraktiken då olika personer ger begreppet olika innebörder. I informanternas definitioner av integrationsbegreppet framgår att det har att göra med ömsesidig anpassning, blandning av olika befolkningsgrupper respektive bristen på blandning, samt delaktighet. När informanterna beskriver hur arbetet bedrivs på skolor i förortsområden framställs föräldrarnas brist på deltagande i samhället som ett problem för eleverna i skolan. Även språket och bristen på svenskar i området anses vara hinder för elevernas integration. Det visar sig dessutom att det finns olika förhållningssätt till elevernas bakgrund, åsikterna går isär om huruvida de kulturella skillnaderna mellan eleverna ska uppmärksammas eller tonas ned.