Frivårdens dubbla ansikte – klienters erfarenheter av övervakning

Abstract

Syftet med denna uppsats är att undersöka om klienter med lång erfarenhet av övervakning upplever att kontakten med frivården har haft någon betydelse för dem i deras liv. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med män som har lång erfarenhet av övervakning genomförts. Intervjuerna har sökt svar på hur informanterna beskriver frivårdens verksamhet, vilken betydelse de tillskriver att övervakningen har haft i deras liv samt vilken betydelse relationen till frivårdsinspektören har haft för deras upplevelse av frivården. Resultaten visar på att de ser frivården som en myndighet vilken saknar resurser att göra någonting för dem och att de på olika sätt förhåller sig till kontrollaspekten av övervakningen. Övervakningen har i mycket liten utsträckning tillfört dem någon konkret hjälp i deras liv men de värdesätter relationen till frivårdsinspektören. Denna relation har stor betydelse för dem i deras liv. Utifrån teorier om makt, utbytesteori och Carol Rogers teori om behandlarens roll framkommer att informanterna upplever övervakningen och frivården på skilda sätt beroende av om de talar om myndigheten eller om relationen till frivårdsinspektören. När de talar om frivården som en myndighet menar de att den inte fyller någon funktion medan när de talar om relationen till frivårdsinspektören synliggörs en mycket positiv bild. Detta är intressant och ger fog att fråga huruvida klienternas upplevelse av övervakningen är samstämmig med kriminalvårdens övergripande syfte att minska antalet återfall i kriminalitet.