| dc.description.abstract | I samtal med andra, klienter och professionella inom socialt arbete, uppmärksammades bristen av stöd till pappor med missbruksbakgrund. Litteraturstudier visade att det inte fanns så mycket kunskap om pappornas behov och därför fanns heller inte kunskapen om hur stödjande insatser skulle utformas.
Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka behov av stöd i faderskapet som pappor med missbruksbakgrund har under barnets uppväxttid samt att se om det utifrån undersökningens resultat går att ge rekommendationer som kan användas till att utveckla innehållet i riktade stödinsatser till pappor med missbruksbakgrund. Utifrån detta syfte formulerades sex frågeställningar: Vilket behov av stöd upplever papporna att de har?, Vad har de upplevt hindrat dem från att vara den pappa de önskar vara?, Önskar de få stöd i faderskapsrollen?, Vilken sorts stöd önskar de?, Av vem önskar de få stöd? och När är de mest öppna för att söka och ta emot stöd?
Den teoretiska referensramen är hämtad ur stödforskningen. Som en hjälp att integrera teori och resultat användes Blomdahl Frejs illustration av social-humanistisk socialpedagogik.
Studien är kvalitativ och tio kvalitativa intervjuer genomfördes med pappor med missbruksbakgrund. Intervjuerna var delvis strukturerade och till hjälp fanns en intervjuguide med delvis strukturerade frågor och särskilt utarbetade hjälpmedel. I analysarbetet användes den kvalitativa forskningsintervjuns analys så som Kvale beskriver den. Som meningsanalys användes tolv ad hoc-metoder som beskrivs av Miles och Huberman.
Resultatet visar att informanterna upplevt fem hinder i umgänget med sina barn. Dessa var missbruk, frihetsberövande, relationer, inre orsaker och yttre orsaker.
Det stöd som nämns oftast är inget stöd alls. Informanterna beskriver att de inte tror att de var mottagliga för stöd, att de bestämt sig för att stänga alla andra ute eller att de inte var färdiga med sitt missbruk och sin kriminalitet.
Den mest önskade stödinsatsen är samtal. Det önskas olika sorters samtal: enskilda samtal, parsamtal och gruppsamtal. Oftast säger informanterna att det är av underordnad betydelse vem de samtalar med, det viktigaste är att få prata med någon som har ett pappaperspektiv.
Resultatet visar att informanterna var som mest mottagliga för att ta emot stöd under drogfria perioder, vid barnets födelse och då de separerade från barnets mamma.
Resultatet ledde fram till fem olika sorters stöd som svarar upp till pappornas behov och önskemål. Dessa är nätverks- och familjestöd, riktat stöd, pappastöd, samtalsstöd och materiellt stöd. | en |
