Matematik i förskoleklassen. En totalundersökning där en kommuns samtliga förskoleklasselevers matematiska kunnande kartläggs, i ett formativt syfte.

Abstract

Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av kunskapsdiagnoser i matematik, kartlägga och analysera tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklass och att diskutera resultaten i ett formativt syfte för ökad måluppfyllelse. Teori: Diamantdiagnoserna som används är uppbyggda i en hierarkisk förkunskapsstruktur och diagnostiserar det matematiska innehåll som visat sig lämpligt för denna typ av diagnosform. Innehållet i den diagnos som används i studien är motiverat utifrån ämnesdidaktisk teori om hur barn bygger upp sin kunskap i matematik och utifrån forskning om deras förmåga att abstrahera. Fokus är på den tidiga förståelsen för grundläggande aritmetik, tal- och antalsuppfattningen. Det har visat sig vara av avgörande betydelse att kontinuerligt utvärdera och kartlägga elevers kunskaper för att undvika att elever hamnar i svårigheter och för att öka måluppfyllelsen och att denna kartläggningen börjar redan så tidigt som inför skolstarten. Den formativa bedömningen har visat sig ha stor effekt på utbildningskvalitén. Det ställer dock stora krav på läraren att veta vad elever skall förstå och kunna samt hur man skall skapa inlärningssituationer som får dem dit. Det vill säga både ämnesteoretisk, ämnesdidaktisk och pedagogisk skicklighet krävs. Dock behöver god utvärdering inte kopplas till specifik undervisnings- eller inlärningsteori. Metod: Diamantdiagnosen Förberedande aritmetik har använts som ett instrument för att samla in resultat om tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklass. I en pilotstudie har ett antal elever intervjuats, dessa intervjuer analyseras kvalitativt i syfte att klargöra diagnosinstrumentets reliabilitet och validitet samt för att beskriva hur elevernas förståelse av innehållet kan uttryckas, tolkas och förklaras. En jämförande innehållsanalys av elevsvaren görs i relation till de teoretiska utgångspunkterna. En större intervjustudie har genomförts där alla elever i förskoleklass i en kommun har deltagit, en totalundersökning i kommunen. Syftet med den större undersökningen är att generalisera resultaten om tal- och antalsuppfattning hos elever i förskoleklassen. Resultaten presenteras kvantitativt i form av frekvenstabeller. En diskussion om resultatens betydelse för den fortsatta undervisningen redovisas. Resultat: Resultatet som framkommer av pilotstudien är att diagnosen förberedande aritmetik fungerar väl för att användas som underlag för att ta reda på elevers tal- och antalsuppfattning inför skolstarten. Reliabilitet och validitet kan anses vara hög. Resultaten från totalundersökningen visar att de allra flesta elever har mycket goda förutsättningar för att börja med grundläggande aritmetiska beräkningar och att de allt sämre resultat som svenska elever visar upp i senare skolår inte verkar bero på brister i de förutsättningar elever har då de börjar skolan. Dock finns variation i elevernas kunnande och detta visar på vikten av att ha god kännedom om varje elevs utgångsläge för att kunna individualisera undervisningen. Bakomliggande teori pekar på att det ställs stora krav på såväl att utforma som att använda ett diagnosinstrument och goda ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper föra att kunna använda resultaten i ett formativt syfte där resultaten får styra upplägg och innehåll av fortsatta undervisningen. Som det ser ut idag så visar forskning på att undervisningen inte tar elevernas förutsättningar som utgångspunkt i tillräcklig utsträckning.