Tvåspråkiga barns lek. - En studie om hur och när tvåspråkiga barn använder modersmålet i interaktion med andra.

Abstract

Institution: Institutionen för pedagogik och didaktik Författare: Hiba Abou-Touk Titel: Tvåspråkiga barns lek - En studie om hur och när tvåspråkiga barn använder modersmålet i interaktion med andra Handledare: Ulla Mauritzson Nyckelord: Kodväxling, Modersmål, Interaktion och Kamratkultur ________________________________________________________ Denna studie handlar om hur barn kommunicerar med andra i lek. Studiens syfte är: Hur och när använder tvåspråkiga barn modersmålet i interaktion med andra i förskolan? I en rapport från Skolverket som överlämnades till regeringen i maj 2002 behandlas modersmålets betydelse för förskolebarn och man argumenterar för dess betydelse för framtida språkutveckling. Den 29 april 2005 beslutade regeringen om ett tillägg i förskolans läroplan där ett mål som förskolan skall sträva mot är att barn som har ett annat modersmål skall utveckla sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Samtidigt så visar Skolverkets statistik från 1994 att antalet barn som får modersmålsundervisning i förskolan har minskat. Detta gör ämnesområdet intressant att forska i och som blivande pedagog på en mångkulturell förskola vill jag få en djupare förståelse för hur och när modersmålet används av barn i interaktion med andra i lek. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen tar utgångspunkt i sociokulturella perspektiv där lärandet ses som distribuerat bland människor i en grupp. Ur detta perspektiv är kommunikativa processer förutsättningar för människans lärande och utveckling. Språket ses som ett redskap och mening skapas i en dialog mellan tänkande och språk. Inom det dialogiska perspektivet ses yttrande och handling som kontextberoende i meningen att yttranden endast blir meningsfulla i sin kontext. Studien är en etnografiskt inspirerad fallstudie av kvalitativ karaktär och den bygger på data bestående av lekobservationer. Under två veckor befann jag mig på avdelningen Puh där jag observerade tvåspråkiga arabisktalande barn i deras lek och interaktion med andra. Med fortlöpande protokoll, bandinspelningar och deltagarobservationer som verktyg fick jag ett datamaterial som jag sedan transkriberade och analyserade. Den analysmetod jag valde heter konversationsanalys och den handlar om att upptäcka ordning i samtal som uppstår och genom vilken människors handlande blir meningsfull i sitt lokala sammanhang. Resultatet av studien visar att modersmålet används av barnen i leken som en resurs för att få tillträde och utesluta andra ur leken och för att kodväxla från ett språk till ett annat. Dessa kodväxlingar sker dock vid olika tillfällen och här kunde jag urskilja fem större mönster då barnen valde att kodväxla. Gemensamt för dessa är att kodväxlingen är medveten och riktad till någon kamrat för att förmedla något. Flera tvåspråkiga pedagoger är en tillgång i förskolan och modersmålsundersvisning ett måste, enligt min uppfattning. Jag menar att barnen skall uppmuntras av pedagoger till att tala både svenska och modersmålet på förskolan. Lek, språk och identitetsutveckling hänger oupplösligt samman och för att hjälpa barn att utveckla sina läroprocesser, ser jag det som betydelsefullt att pedagoger använder leken och skapar miljöer som lockar till lek.