Språk som integrationsfaktor. En kvalitativ studie av tjetjenska flyktningar i göteborgsområdet

Abstract

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu bosatta i Göteborgsområdet (3). Studiens teoretiska bas är framför allt Ludvig Wittgensteins idéer om språk och dess roll i det mänskliga tänkandet och Elsie C. Franzéns forskning om flyktingskap och invandrarskap och dess villkor i det svenska samhället. Även vissa statliga utredningar och rapporter, gällande integration i allmänhet och språkinlärningen i synnerhet, användes under studiens gång. Resultatet av studien bekräftar i stort de statliga utredningarnas slutsatser om att problem med integrationen är för det mesta beror på att integrationspolitiken har hamnat i dödläge och skall därmed förnyas. Det gäller hypotesen om definitionsproblem. Vad gäller prövningen av den andra hypotesen så visade den att formuleringen om att integrationen är en kreativ process av skapandet av ny värld är tillämplig för att illustrera processen samt analysera den. Några reflektioner och förslag vad gäller eventuella åtgärder medföljer i slutdiskussionen.