LÄS- OCH SKRIVLÄRANDE FÖR ELEVER MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA - Intervjuer och observation om hur lärarna arbetar med flerspråkiga elevers läs- och skrivlärande.

Abstract

Sammanfattning Syftet: Syftet med studien har varit att belysa vilka metoder som fungerar bäst för två eller flerspråkiga barn som lär sig läsa och skriva. Huvudfrågor: Använder pedagogerna medvetna metodval vid läs- och skrivundervisning? Vilka metoder är mest förekommande i dessa val? Hur motiverar lärarna sina val av metoder? Teorin: Metoderna som vi beskrivit i arbetet är uppdelade efter två olika utgångspunkter i läs- och skrivutveckling: analytiskt perspektiv och syntetiska perspektivet. Med analytiskt perspektiv menas att eleverna bör lära sig att läsa från helheten till delarna. Metoder som ingår i det analytiska perspektivet är helordsmetod, LTG - metoden (läsning på talets grund), Tragetonmetoden och Storboksmetoden. Det syntetiskt perspektiv innebär att man i arbetet med språket går från del till helhet. Metoderna under detta perspektiv är avkodningsteorin, Bornholmsmetoden och Wittingmetoden. Metod: Metoden är av kvalitativ karaktär, vi har utgått från olika forskare och olika litteraturer. Efter det bestämde vi oss för att observera olika lärares metoder i två skolor i ett mångkulturellt område. Vi intervjuade även lärarna för att få en ytterligare inblick i varför de använder de metoder som de valt samt om lärarna har gjort ett medvetet val. Resultat: Resultatet har visat att lärarna i studien främst utgår från helheten i undervisningen med två eller flerspråkiga barn. Vad som också kom fram i vår studie var att lärarna för det mesta integrerar läsningen och skrivningen redan från början med barnen. Resultatet visar också att lärarna gör medvetna val av metoder och arbetssätt. De anser att man ska välja metoder som främjar barnens självförtroende och som utgår från barnens erfarenheter och förkunskaper. Barnen ska få uppleva glädje i skrivande och läsande. Betydelsen för läraryrket: I dagens skolor och förskolor finns det många barn med olika hemkulturer och språk, detta måste lärarna beakta i undervisningen. Lärare bör ha omfattande kunskaper om barns läs- och skrivutveckling, då kan de i större utsträckning tillgodose barnens behov av läs- och skrivmetoder i skolan. Genom vårt arbete vill vi även inspirera andra och oss själva i vår kommande lärarroll till att arbeta med barnens läs- och