Show simple item record

dc.contributor.authorGannve, Lindasv
dc.contributor.authorGustavsson, Karlsv
dc.date.accessioned2009-12-20T21:30:34Z
dc.date.available2009-12-20T21:30:34Z
dc.date.issued2009sv
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/21607
dc.description.abstractSammanfattning: Syftet med denna uppsats är att problematisera och urskilja olika ståndpunkter i debatten, gällande de samhällsorienterande ämnenas integrering eller särskiljning. Uppsatsen är ett försök att följa styrdokumentens och debattens utveckling från 1960-talet fram till idag. Vidare försöker vi att koppla samman debatten med problematiken kring betygssättningen gällande SO-ämnet. Vi har använt en diskursanalytisk metod där vi blottlägger de centrala begreppen som framkommit i den debatt rörande SO-ämnets integration, från 1960-talet fram tills idag. Vi har valt att studera styrdokument och de tongivande debattörerna. Skolans inställning till ett integrerat SO-ämne har förändrats över tid. I Lgr 69 låg fokus på undervisningsformerna med samarbete trots en klar detaljstyrning i varje enskilt ämne. I Lpo 94 fullbordas integreringen då det genom en egen kursplan har blivit fokus på undervisningsinnehållet. Fokus ligger således på valfrihet då skolan själv får avgöra undervisningsform samt om den vill sätta block- eller enskilda betyg. I debatten på 1980-talet menade förespråkarna för integrering att eleverna genom sammanhang och generella modeller uppnår den bästa kunskapen. Kritikerna till integreringen menade dock att det var detaljkunskaperna som gav eleverna verktygen för förståelsen av omvärlden. Debatten på 000-talet har utgångspunkt i ett regeringsförslag, där de vill ta bort blockbetygen och ersätta detta med ämnesbetyg. Den lilla debatt som förts på 000-talet har återigen fokuserat på framförallt nackdelar med integrering. SO-integreringens framtid är oviss. Problematiken kring att ta bort blockbetyget, kan få konsekvenser som att lärare återgår till att integrering blir en undervisningsform istället för ett undervisningsinnehåll. Merarbetet som enskilda betyg, i en integrerad undervisning, kan leda till en ökning av lärarens arbetsbörda. När det gäller betygssättning är den formativa betygsbedömning under uppgång, vilket innebär att det är processen bakom elevens resultat som bedöms. Vid en fortsatt integrerad undervisning kommer det att bli svårt att se en process i varje enskilt ämne.sv
dc.language.isosvsv
dc.subjectIntegreringsv
dc.subjectsamhsv
dc.titleDe samhällsorienterade ämnenas integrering – En studie av SO-ämnets förändring från 1960-talet till idagsv
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawsv
dc.type.uppsokCsv
dc.contributor.departmentGöteborgs Universitet/Sociologiska institutionensv
dc.type.degreeStudent essaysv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record