Show simple item record

dc.contributor.authorLysberg, Piasv
dc.contributor.authorNordlander, Hannasv
dc.date.accessioned2009-12-20T21:30:42Z
dc.date.available2009-12-20T21:30:42Z
dc.date.issued2009sv
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/21615
dc.description.abstractSyftet är att studera i vilken utsträckning elevers, i år nio, sociala hälsa i skolan påverkas i relation till deras sociala nätverk och känslan av sammanhang. För att kunna svara på vårt syfte har vi följande frågeställningar: I vilken utsträckning anser eleverna att de har ett socialt nätverk? I vilken utsträckning påverkar det sociala nätverket deras sociala hälsa? Och i vilken utsträckning finns det skillnader mellan flickor och pojkar? En kvantitativ metod i form av en enkätundersökning utfördes. Respondentgruppen för undersökningen var ett antal elever i år nio på en skola i ett ytterområde utanför en större stad i västra Götalands län med ett totalt utfall på 69 stycken elever. Det sammanlagda resultatet visar på att eleverna generellt mår bra i skolan men att pojkarna tenderar att må lite bättre än flickorna. Detta är något som vi finner stöd för i Socialstyrelsens folkhälsorapport från år 001, där skriver de just det att de flesta ungdomar i Sverige uppskattar sin livskvalitet som god, men att flickor i högstadietiden tenderar att skatta sin livskvalitet något sämre pojkarna i samma ålder. Gällande elevernas sociala kontakter och nätverk, har de allra flesta elever ett utbrett kontaktnät. Samtliga elever, förutom en, upplever att deras sociala kontakter i skolan är ”mycket” eller ”ganska” bra. Det finns ingen märkbar skillnad mellan könen men det faktum att flickor i större utsträckning än pojkarna svara ”ganska bra” kvarstår. Detta är även något som vi har sett genomgående i enkätsvaren. Vad detta kan tänkas bero på har vi inget svar på men vi resonerar kring tänkbara orsaker i vår slutdiskussion. De flesta anser att det är viktigt att hå många vänner i skolan men flickor tenderar att umgås i mindre grupper i större utsträckning än pojkarna. Här kan vi se skolans betydelse som social arena och det överensstämmer med Blidings syn på skolan som en arena för social möten och att det förväntas av eleverna att kunna ha många vänner. 1 Men skolan är inte den enda arenan för sociala kontakter, tack vare den nya teknologin som hela tiden utvecklas kan vi idag hålla en ständig kontakt med våra vänner. Mobiltelefon och Internet har gjort det möjligt att bibehålla sitt sociala nätverk även när vi inte är i direkt kontakt med varandra. Vår studie visar även att nästan samtliga tillfrågade elever har fler än sju vänner på Internet. 53 av 69 elever uppger att de använder sig av Community´s för att hålla kontakten med sina vänner. Slutligen så upplever sig de flesta känna en stor gemenskap. Ungefär hälften av de tillfrågade skulle må bättre av att ha ett större nätverk medan övriga verkade var nöjda som det är. Studien är av hög relevans för läraryrket då elevernas sociala hälsa påverkar deras sinnestämning och deras slutliga resultat i skolan. Vi anser att det är viktigt att vi, inte bara som lärare utan även som ansvarsfull vuxen i skolan, ser till att våra elever har en god social hälsa och att de omges av personer som bekräftar dem. Om sedan eleverna har flertalet av sina vänner i skolan, utanför skolan eller på Internet är individuellt för var och en. 1 Bliding. 004sv
dc.language.isosvsv
dc.subjectSocial hsv
dc.titleElevers sociala hälsa och nätverk, en enkätstudie bland elever i år niosv
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawsv
dc.type.uppsokCsv
dc.contributor.departmentGöteborgs Universitet/Sociologiska institutionensv
dc.type.degreeStudent essaysv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record