dc.contributor.author | Hultén, Pernilla | |
dc.contributor.author | Nevander, Carin | |
dc.date.accessioned | 2010-02-01T12:26:44Z | |
dc.date.available | 2010-02-01T12:26:44Z | |
dc.date.issued | 2010-02-01T12:26:44Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/21882 | |
dc.description.abstract | Syfte:
Studiens syfte är att beskriva upplevelser av specialpedagogisk handledning i två skolverksamheter och utifrån detta syfte är följande forskningsfrågor beaktade.
• Hur uppfattar pedagogerna specialpedagogisk handledning?
• Vilka möjligheter ser pedagogerna med specialpedagogisk handledning?
• Vilka hinder ser pedagogerna med specialpedagogisk handledning?
Kunskapssyn och metod:
Vi vill lyfta fram det socio-kulturella perspektivet som en viktig del i lärandet mellan människor. Vygotskij (1934) förenar tänkande och språk och ser det som enhet där de inte kan fungera utan varandra och det socio-kulturella perspektivet fokuserar på att dessa hör ihop. Han myntade begreppet ”den proximala utvecklingszonen” och enligt honom upphör man aldrig att utvecklas utan det fortgår hela tiden (Vygotsky, 1978). Det är genom tillägnandet av språket som vi kan utveckla tänkandet och olika färdigheter, därigenom är språket lärandets grundförutsättning. Metoden vi har valt stödjer sig på Merriam (1994/1988), Stukát (2005) och Kvale (1997/1996) för att beskriva hur den kvalitativa fallstudien har gått till väga. Själva undersökningen har gjorts på två olika skolor i Stor-Göteborg. Den forskning som har genomförts bygger på pedagogernas uttalanden av deras erfarenheter utav specialpedagogisk handledning och utifrån analysen har en meningsstrukturering framkommit.
Resultat:
Pedagogerna menar att specialpedagogisk handledning är en dialog utifrån vardagliga händelser och att ansvaret för vad som skall inhämtas kunskapsmässigt ligger på dem själva. I samtalet känner de att de får stöd i sina tankar, tips på litteratur, material och föreläsningar. Det som pedagogerna utvinner ur samtalet är möjligheterna till reflektion. Detta stärker dem att arbeta vidare, utvecklas i sitt kunnande och sitt arbetssätt. Ensam är inte alltid stark men tillsammans kan man sätta ord på vad som sker i verksamheten medan specialpedagogen kan teorianknyta det. Tid är en återkommande faktor inom specialpedagogisk handledning. För att det skall fungera bör handledningen vara inplanerad i kalendariet på skolan. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Magisteruppsats Specialpedagogiska programmet | en |
dc.relation.ispartofseries | HT09-2611-03 Specped | en |
dc.subject | handledning | en |
dc.subject | specialpedagogik | en |
dc.subject | socio-kulturellt perspektiv | en |
dc.title | "Klart att man alltid blir bättre med handledning" - om specialpedagogisk handledning i två skolverksamheter | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik | swe |
dc.type.degree | Student essay | |