Jakten på den goda familjen: En kvalitativ studie av processen kring rekrytering och utredning av familjehem

Abstract

Familjehemsvård upptar c:a 75% av den dygnsvård som bekostas av socialtjänsten och har en lång tradition i vårt land. Denna studie handlar om hur socialarbetare bedriver arbetet i ”jakten på den goda familjen”. Syftet är att undersöka processen kring rekrytering och utredning av familjehem och de teorier och övriga faktorer som påverkar denna. Frågeställningarna är: 1. Hur bedrivs arbetet med utredning och rekrytering av familjehem? 2. Vad är en god familj resp. ett gott familjehem? 3. Hur motiveras och underbyggs de metoder som används? 4. Vilka kriterier används för att godkänna resp. inte godkänna familjer som anmält sitt intresse för att bli familjehem. 5. Vilken utbildningsverksamhet bedrivs och hur bedömer socialtjänsten familjehemmens behov av utbildning? I studien har en kvalitativ metod använts med intervjuer av tio socialsekreterare som arbetar med rekrytering och utredning av familjehem. Intervjuerna har fokuserat på frågeställningarna. Teorier om kön och familj samt tidigare forskning om fosterbarnsvård och familjehem har varit centrala i förståelsen av materialet. Bilden av en god familj är, för de socialsekreterare jag intervjuat, inte liktydig med en kärnfamilj. Viktigt är istället klara gränser mellan barn och vuxna och ett sammanhang där man får vara sig själv. Ett gott familjehem är en god familj som har något mer, ett känslomässigt överskott, ett stabilt förhållande mellan de vuxna, en förmåga att hantera det oväntade samt att kunna bygga en arbetsallians med de biologiska föräldrarna. Det görs stora ansträngningar att nå breda grupper. Trots detta är familjehem en ganska homogen grupp. Höjer beskriver detta i sin avhandling. Det är föräldrar som lever i ett långt stabilt förhållande, har ett traditionellt sätt att organisera sin tillvaro och en livsplan som handlar om att ha barn. I socionomutbildningen ingår ingen utbildning i rekrytering och utbildning av familjehem vilket innebär att man får lära av kollegor och skaffa egna erfarenheter. Den utredningsmetod som är allmänt utbredd och som alla socialsekreterare använder sig av i någon form är Kälvestens djupintervjumetod och som i grunden bygger på ett behovsorienterat synsätt. Flera av de intervjuade socialsekreterarna oroar sig för hur man i framtiden ska kunna rekrytera familjehem. Det handlar i stor utsträckning om att på olika sätt höja statusen på familjehemsuppdraget och se över stöd till familjehemmen i olika former liksom ersättningar och socialförsäkringssystem.