| dc.contributor.author | Dutova, Natalya | |
| dc.contributor.author | Nilsson, Fredrik | |
| dc.contributor.author | Norberg, Jonas | |
| dc.date.accessioned | 2010-02-10T13:07:09Z | |
| dc.date.available | 2010-02-10T13:07:09Z | |
| dc.date.issued | 2010-02-10T13:07:09Z | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/21960 | |
| dc.description | Earth’s resources have been exploited unsustainably. If an entire conception of exploitation
of natural resources does not change now, this will entail enormous costs in the future.
This insight has lead to a recently increased interest in clean technologies among private
equity capitalists. In the fourth quarter of 2006 about 10 percent of all private equity
investments made in the US market were placed in the cleantech industry. Despite a good
investing climate in Sweden, Swedish capitalists have shown little interest in cleantech
investments. Of all private equity investments made in the Swedish market, only 0.6
percent was invested in cleantech during the fourth quarter of 2006. A shortage of private
equity capital may have a negative impact on the development of the industry and therefore
the purpose of this thesis is to investigate whether Swedish cleantech companies
experiences a lack of private equity capital or not.
The method used in this thesis is abductive and research has been made by sending out
questionnaires to Swedish cleantech companies and private equity capitalists. The survey
has also been improved by making interviews with highly qualified persons within the
field. A firm's optimal capital structure forms the basis of this thesis theory and is used to
explain why companies choose to finance their business in certain ways. The theories in
this report are the Pecking Order theorem, Agency theory, Information asymmetry,
Managerial choice and the financial gap.
The result of this thesis has shown that the examined cleantech companies mainly consist
of small-sized firms approaching later development stages. Historically, these companies
have been financed foremost with other types of capital than private equity capital. This
can be explained by a number of factors. A part of them refer to companies choosing other
sources of financing to avoid potential disadvantages of external private equity, other – to
the lack of available private equity capital willing to invest in Swedish cleantech.
Nevertheless the deficit of capital has begun to decrease lately as a consequence of an
extended interest in the cleantech market. In the near future both supply and demand for
private equity investments is expected to increase at the same time as the interaction
between those two Swedish industries will improve and the gap will decline. | en |
| dc.description.abstract | Jordens resurser utnyttjas idag på ett ohållbart sätt och kommer att medföra enorma
kostnader om inte resursutnyttjandet förbättras. Det här har gjort att riskkapitalet har fått
upp ögonen för miljöteknikbranschen, som sista kvartalet 2006 stod för cirka 10 procent av
det totala investerade riskkapitalet i USA. Trots ett gynnsamt klimat är dock svenska
riskkapitalbolags investeringar i miljöteknik endast 0,6 procent för motsvarande period. En
eventuell brist på riskkapital kan vara till skada för utvecklingen i branschen och syftet
med den här uppsatsen är att utreda hur miljöteknikföretagen i Sverige upplever utbudet på
riskkapital.
Undersökningen är abduktiv och har genomförts med en enkätstudie där miljöteknikföretag
och riskkapitalbolag fått ge sin syn på miljöteknikmarknaden. Enkätstudien kompletteras
också av intervjuer med personer besittande nyckelkompetens inom området. Resultaten
har sedan styrkts med relevanta teorier samt tidigare studier med anknytning till ämnet.
Uppsatsens teoretiska stöd har sin utgångspunkt i området kapitalstruktur och tar upp
följande teorier: Pecking Order, Agentteorin, Informationsasymmetri, Managerial choice
och Det finansiella gapet.
Resultaten visar att de undersökta miljöteknikföretagen till största del är småföretag som
närmar sig de senare utvecklingsfaserna. Historiskt har företagen främst finansierats med
andra finansiella medel än riskkapital. Detta kan förklaras med en rad faktorer: en del av
dem syftar på att företagen väljer andra typer av kapital för att undvika riskkapitalets
eventuella nackdelar och den andra delen – på att det finns för lite tillgängligt riskkapital
för investeringar i svensk miljöteknik. Bristen har dock börjat minska under senare tid efter
att miljöteknik fått en allt större uppmärksamhet. I framtiden förväntas både utbudet och
efterfrågan på riskkapital öka samtidigt som samspelet mellan de två svenska branscherna
kommer att förbättras vilket således leder till att gapet minskar. | en |
| dc.language.iso | swe | en |
| dc.relation.ispartofseries | Industriell och finansiell ekonomi | en |
| dc.relation.ispartofseries | 09/10:2 | en |
| dc.subject | Miljöteknik, förnyelsebar energi, riskkapital, finansiering, Sverige, cleantech, Clean Energy | en |
| dc.title | Riskkapitalinvesteringar i svensk miljöteknik - obalans mellan utbudet och efterfrågan? | en |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.type.uppsok | H1 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
