Riskkapitalinvesteringar i svensk miljöteknik - obalans mellan utbudet och efterfrågan?

Abstract

Jordens resurser utnyttjas idag på ett ohållbart sätt och kommer att medföra enorma kostnader om inte resursutnyttjandet förbättras. Det här har gjort att riskkapitalet har fått upp ögonen för miljöteknikbranschen, som sista kvartalet 2006 stod för cirka 10 procent av det totala investerade riskkapitalet i USA. Trots ett gynnsamt klimat är dock svenska riskkapitalbolags investeringar i miljöteknik endast 0,6 procent för motsvarande period. En eventuell brist på riskkapital kan vara till skada för utvecklingen i branschen och syftet med den här uppsatsen är att utreda hur miljöteknikföretagen i Sverige upplever utbudet på riskkapital. Undersökningen är abduktiv och har genomförts med en enkätstudie där miljöteknikföretag och riskkapitalbolag fått ge sin syn på miljöteknikmarknaden. Enkätstudien kompletteras också av intervjuer med personer besittande nyckelkompetens inom området. Resultaten har sedan styrkts med relevanta teorier samt tidigare studier med anknytning till ämnet. Uppsatsens teoretiska stöd har sin utgångspunkt i området kapitalstruktur och tar upp följande teorier: Pecking Order, Agentteorin, Informationsasymmetri, Managerial choice och Det finansiella gapet. Resultaten visar att de undersökta miljöteknikföretagen till största del är småföretag som närmar sig de senare utvecklingsfaserna. Historiskt har företagen främst finansierats med andra finansiella medel än riskkapital. Detta kan förklaras med en rad faktorer: en del av dem syftar på att företagen väljer andra typer av kapital för att undvika riskkapitalets eventuella nackdelar och den andra delen – på att det finns för lite tillgängligt riskkapital för investeringar i svensk miljöteknik. Bristen har dock börjat minska under senare tid efter att miljöteknik fått en allt större uppmärksamhet. I framtiden förväntas både utbudet och efterfrågan på riskkapital öka samtidigt som samspelet mellan de två svenska branscherna kommer att förbättras vilket således leder till att gapet minskar.