dc.contributor.author | Brajanovic, Muhamed | |
dc.contributor.author | Wreimer, Kristofer | |
dc.contributor.author | Zuder, Franjo | |
dc.date.accessioned | 2010-02-12T08:47:42Z | |
dc.date.available | 2010-02-12T08:47:42Z | |
dc.date.issued | 2010-02-12T08:47:42Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/21966 | |
dc.description.abstract | Bakgrund & problem: Med en värld under ständig förändring har miljöfrågor på senare tid fått en allt större roll i samhället och debatter. Med miljöredovisningen och miljöledningssystem kan företag kommunicera med kunderna och förbättra sitt rykte och varumärke genom att visa sin attityd gentemot miljöfrågor. Många småföretag väljer Göteborgs Stads miljödiplomeringsverktyg som ett alternativ till det dyrare och mer avancerade ISO 14001. Men vilka ekonomiska påföljder får en miljöcertifiering på företaget? Tidigare studier inom ämnet har gjorts om hur individer eller grupper upplever eller förhåller sig till miljödiplomeringen. Dock har dessa studier enbart baserats på vad företagsledningarna har uppfattat i bemärkelse om förändringar i företaget, inte kompletterats med relevant sifferdata.
Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka mindre företag inom byggsektorn och dess ekonomiska effekter då företagen väljer att satsa på miljödiplomering. Uppsatsen riktar sig till företag som överväger att miljödiplomera sig samt övriga intressenter genom att visa hur förändringarna, till följd av certifieringen, påverkat företaget ur ett ekonomiskt perspektiv.
Avgränsningar: Uppsatsen avgränsades till att studera tre svenska småbolag inom byggsektorn som har deltagit i diplomeringsprocessen i Göteborgsregionen. Företagen som har granskats är Kent P Måleri, Göteborgs Måleri och Husbyggen Väster.
Metod: Vårt vetenskapliga angreppssätt grundar sig i den kvalitativa ansatsen och verkligheten har studerats genom att tillämpa den abduktiva metoden. Som underlag har vi använt oss av både primär- och sekundära datakällor samt kvalitativa intervjuer.
Slutsats: Studien visar att det är viktigt för företagen med de konkurrensfördelar som uppstår i och med miljödiplomeringen. Den viktigaste drivkraften till att företagen tillämpar miljödiplomeringen grundar sig i att många kommunala intressenter krävde någon sorts miljöarbete. Resultaten av studien visar vidare att engagemanget och inställningen till miljön kan påverka det ekonomiska resultatet. Förutsättningen för att lyckas göra en ekonomisk vinning är att man har ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med egna kreativa lösningar och förbättringar till miljödiplomet.
Miljödiplomeringen är ett steg i rätt riktning för mindre företag som vill ha ett aktivare miljöarbete men inte har resurserna för att implicera det mer erkända ISO 14001. Det finns dock tydliga brister med miljödiplomeringen som miljöledningssystem. Företag är i dagsläget inte tvingade att redovisa mätbara mål. Att ha ett system där prestanda inte granskas gör att företagen inte drivs till kontinuerlig förbättring vad gäller sitt miljöarbete. Så länge inga krav ställs, och företagen själva får sätta upp miljömål och följa upp de mål som de själva sätter, är det svårt att göra nya studier om kostnader och besparingar föranledda av miljödiplomeringen. Krav på mätbara mål skulle kunna tydliggöra småföretagens miljöarbete på ett bättre sätt och möjliggöra framtida studier. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Industriell och finansiell ekonomi | en |
dc.relation.ispartofseries | 08/09:69 | en |
dc.title | Kostnader och besparingar för svenska småföretag inom byggsektorn till följd av miljödiplomeringen | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |