Skyddande faktorer och att göra kön, om flickors resiliensprocesser

Abstract

Uppsatsen handlar om skyddande faktorer, resiliensprocesser och att göra kön. Uppsatsen innehåller en huvudstudie och en bistudie. Huvudstudien består av kvalitativa intervjuer med tre unga kvinnor och bistudien av kvalitativa intervjuer med två behandlare i socialtjänsten. Syftet med huvudstudien är att ta reda på hur skyddande faktorer under uppväxten beskrivs. Hur dessa leder till skyddande processer och resiliens, samt hur skyddande faktorer kan förstås ur ett könsperspektiv. Intervjuerna i huvudstudien var svåra att genomföra. Bistudien är ett försök att förstå mer om varför detta var svårt. Syftet med bistudien är att ta reda på varför det är svårt att genomföra intervjuer i denna uppsats. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen utgår från begreppen skyddsfaktorer och resiliensprocesser. Dessa begrepp hör hemma i utvecklingspsykopatologin. ”Att göra kön” hör hemma i social konstruktionism. Slutsatser i huvudstudien handlar om hur tillgången till vidare ramar i identitetsutvecklingen under uppväxten, kan vara en skyddsfaktor ur ett könsperspektiv. Andra skyddande faktorer kan vara att ha kvar syskonrelationer, särskilt när föräldrar inte finns kvar. Att ha en struktur och förutsägbarhet i vardagen är en annan skyddande faktor och att uppleva hur utvecklande en relation kan vara. Slutsatserna i bistudien handlar om att det finns flera perspektiv på svårigheter att göra intervjuer i socialt arbete. Några perspektiv hör samman med frågeställningarna. Andra hör samman med svårigheter att se tillbaka på sin egen uppväxt när man är i början av vuxenlivet. När relationen är av väsentlig betydelse blir det svårt att förmedla kontakten för en intervju.