dc.contributor.author | Larsson, Andreas | |
dc.contributor.author | Larsson, Johan | |
dc.date.accessioned | 2010-02-17T13:44:21Z | |
dc.date.available | 2010-02-17T13:44:21Z | |
dc.date.issued | 2010-02-17T13:44:21Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/21993 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: Under 2007-2009 drabbades världen av en allvarlig finanskris som utvecklade sig
till en realekonomisk kris. Orsakerna är inte helt klarlagda, men många anser att krisen
började på den amerikanska bostadsmarknaden för att sedan spridas vidare i världen pga. av
vår tids finansiella integration. De flesta regeringar och centralbanker i världen hänförde
bland annat krisen till alltför högt risktagande i kombination med oansvariga och vidlyftiga
ersättningssystem i den finansiella sektorn. En tydlig åtgärd för att i framtiden motverka
liknande kriser var att G20 och EU-kommissionen upprättade nya regelverk för
ersättningssystem i finansiella företag. I Sverige har Finansinspektion fått i uppgift att
implementera EU-kommissionens rekommendation och i slutet av 2009 presenterades
förslaget till regler om ersättningspolicy i finansiella företag. Reglerna trädde sedan i kraft
den 1 januari 2010.
Problem: Att reglera är inte oproblematiskt. Frågan är hur berörda företag kommer att
påverkas av regleringen, samt vilka konsekvenser den får för övriga intressenter som stat och
anställda.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka Finansinspektionens nya reglering av
ersättningssystem i finansiella företag utifrån främst företagens perspektiv. Studien ämnar
alltså belysa de förändringar i ersättningssystemen som måste ske för att finansiella företag
ska kunna anses följa de nya reglerna. Uppsatsen ämnar emellertid också sätta det nya
regelverket i en kontext genom att belysa tidigare reglering och berörda intressenter.
Avgränsningar: Studien avgränsas till de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea,
SEB och Swedbank.
Metod: En undersökning av de fyra storbankernas ersättningssystem har genomförts och
resultatet har sedan jämförts med det nya regelverket. Dessutom har en referensram byggts
upp för att sätta det nya regelverket i en kontext i syfte att skapa förståelse.
Resultat och slutsatser: Finansinspektionens nya regler kommer att innebära både stora och
små förändringar för de undersökta bankerna. Bland annat ska minst 60 procent av de rörliga
ersättningarna till riskpåverkande personal skjutas upp i tre år och omfattande information
kring ersättningssystemens utformning och utfall ska offentliggöras. Handelsbanken är den
bank som kommer att behöva ändra minst eftersom den redan har en restriktiv hållning till
rörlig ersättning. En annan slutsats är att regleringen delvis förskjuter maktförhållandet
gällande utformningen av ersättningssystem i finansiella företag från ägarna till staten, d.v.s.
staten förstärker sin intressentroll i bolagsstyrningsprocessen.
Förslag till fortsatt forskning: Som en fortsättning på vår studie vore det intressant att, om
något eller några år, undersöka om regleringen lyckades, vilka effekterna blev för de
finansiella företagen och andra intressenter samt hur sammankopplingen med
kapitaltäckningsregler (CRD III) har fortskridit. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Industriell och finansiell ekonomi | en |
dc.relation.ispartofseries | 09/10:14 | en |
dc.title | Slut på bonusfesten? - En studie om Finansinspektionens reglering av ersättningssystem i finansiella företag | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |