Som galna vildhästar eller sniglar med bromsarna på – Skolchefers syn på den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans värld

Abstract

Titel: Som galna vildhästar eller sniglar med bromsarna på – Skolchefers syn på den kritiska mediekompetens möjligheter och hinder i grundskolans värld Författare: Susanna Boonyai Handledare: Annika Bergström Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2009 Syfte: Det övergripande syftet med studien är att utreda möjligheter och hinder för kritisk mediekompetens i grundskolans värld. Metod: Studiens val av metod är den kvalitativa forskarmetoden i form av intervjuer med skolchefer, inom ansvarsområdet förskola och grundskola. Material: Åtta stycken intervjuer med skolchefer fördelade på de ansvarsområden som skolcheferna är verksamma inom. Uppdelningen fördelades jämt mellan resurssvaga, medelresurssvaga, medelresursstarka och resursstarka områden. Huvudsakliga resultat: Skolcheferna har generellt tämligen goda kunskaper om vad kritisk mediekompetens kan anses handla om, framförallt med betoning på att medier skall göras till-gängliga för alla i skolans värld och som är centralt inom diskursen för kritisk mediekompetens. Den djupare kunskapsdimensionen kring kritisk mediekompetens som handlar om att lära sig kritiskt granska all typ av medier finns där men hur väl ett fördjupat resonemang är utvecklat varierar dock inom denna grupp skolchefer vilket tyder på ett behov av ökade kunskaper inom området. Det sker försök till en implementering av kritisk mediekompetens inom de områden som skolcheferna är verksamma på många olika plan. Genom bland annat PIM, ett överstatligt webbaserat utbildningsprogram för kritisk mediekompetens, skall alla pedagoger och rektorer ha uppnått nivå 3 i sin utbildning inom tre år. Pedagoger befinner sig dock på många olika kunskapsnivåer i detta program. Därför pekar mina resultat på att en implementering av kritisk mediekompetens i dagsläget inte är likvärdig eftersom inte alla pedagoger har möjlighet att möta elevernas olika kunskapsnivåer likvärdigt i de områden som skolcheferna är verksamma inom. Skolchefers syn på styrdokumenten är komplexa och ett behov av ett tydliggörande verkar inte vara den väg som skolchefer tycker man skall gå. Samtidigt anser samt-liga skolchefer att det finns stora problem med att styrdokumenten är skrivna på nittiotalet med tanke på den snabba mediala utvecklingen. Därför har skolcheferna höga förväntningar på de nya styrdokument, som är under utveckling. Här hoppas de framförallt på att en tydligare implementering med betoning på ett användarperspektiv skall skrivas in i dokumenten. Parallellt ser också skolchefer hellre att kritisk mediekompetens integreras och utvecklas inom alla ämnen utan ett förtydligande i styrdokumenten. Ett synsätt som på sätt och vis också är förankrat hos förespråkare som vill utveckla kritisk mediekompetens i skolans värld.