Barnens plats inom vuxenpsykiatrin

Abstract

Det finns en samstämmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka föräldrar är en riskgrupp och att dessa barn i större utsträckning än andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppväxten eller i vuxen ålder. Då vuxenpsykiatrin är de som möter föräldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fånga deras tankar kring dessa barns situation och behov.

Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser på barn, barns behov och föräldrars förmåga när föräldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella på en öppenvårdsmottagning. Våra frågeställningar är följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på behoven hos barn då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring föräldraförmågan då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på barnperspektivet och hur påverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?

Vårt resultat visar att deltagarna i vår fokusgruppsintervju gjorde skillnad på barns behov utifrån deras ålder och att de ansåg att olika diagnoser hos föräldrar skapar olika förutsättningar för föräldraförmågan. Vidare ansåg de att vuxenpsykiatrin har en viktig uppgift i att motivera föräldrar att ta emot hjälp från socialtjänsten, till gagn för barnen, då de upplever att föräldrar många gånger är rädda för att ta emot hjälp. Det framkom även att socionomen i gruppen av samtliga deltagare ansågs vara barnansvarig med uppgift att bevaka barnperspektivet.

I diskussionen resonerar vi bland annat kring huruvida alla barn till psykiskt sjuka kan ses som en riskgrupp, om diagnoserna alltid är avgörande för föräldraförmågan samt vilken plats barnperspektivet har i vuxenpsykiatrin.