Åtgärdsprogram på gymnasiet. En kritisk diskursanalys av pedagogisk elevdokumentation på en gymnasieskola

Abstract

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att studera studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat och åtgärdsprogram som upprättades under läsåret 2008/09 på ett av gymnasieprogrammen på Hammargymnasiet (fiktivt namn). Utifrån detta syfte ställs följande frågor:

• Vilka diskurser kännetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat samt åtgärdsprogram av? • Hur förhåller sig diskurserna som framträder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?

Teoretisk utgångspunkt: Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en kritisk diskursanalys.

Resultat: Studiekontraktet som elev och målsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhållande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har långtgående rättigheter gentemot eleven. Skolans skyldigheter är få. Några av de rättigheter skolan tillskrivs av kontraktet förefaller också sträcka sig längre än vad lagstiftningen och skolans styrdokument ger utrymme för. Elev och målsman har endast skyldigheter gentemot skolan.

I anmärkningar på studieresultat finns risken att ett budskap förmedlas till eleven om, att denne som person riskerar att inte bli godkänd eller få ”streck”. Anledningen till att eleven riskerar detta beror i samtliga texter på att eleven inte arbetar tillräckligt. I en tredjedel av texterna utgör bristande kunskap ett skäl till att eleven får en anmärkning. I hälften av anmärkningarna uppmanas eleverna till att ändra på sitt beteende för att få ordning på studiesituationen. I texterna framträder ett asymmetriskt maktförhållande där läraren talar om vad eleven förväntas göra. Denna förändringsprocess skall eleverna klara av på egen hand, med undantag för en elev som erbjuds viss hjälp av skolan.

Åtgärdsprogrammen utelämnar alternativt beskriver elevers identitet negativt. Eleverna skriver under att de har varit delaktiga i att upprätta dessa texter. De åtgärder som skall vidtas för att eleven skall nå ett godkänt betyg är åtgärder, som eleven är mer eller mindre ensam ansvarig för.

Samtliga anmärkningar på studieresultat och åtgärdsprogram uppvisar stora brister utifrån gällande styrdokument. Brister som leder till att elever i behov av särskilt stöd inte får den hjälp de har rätt till och som aktuell skolforskning visar på, stödjer elever i deras kunskapsutveckling.