Åtgärdsprogram. Matematiksvårigheter

No Thumbnail Available

Date

2010-04-19T12:44:20Z

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att undersöka åtgärdsprogram från år 2 upp till år 6 för att se om det ur åtgärdsprogrammen går att utläsa om de används som ”levande dokument” i arbetet med att hjälpa elever att utveckla sitt matematikkunnande, samt i vilken utsträckning de uppfyller kraven från nationella föreskrifter och även den undersökta kommunens ambitioner. Frågeställningar: - Hur beskrivs elevers matematiksvårigheter i åtgärdsprogrammen? - Vilka stödåtgärder sätts in? - Hur utvärderas och följs de insatta åtgärderna upp? Teori: Åtgärdsprogrammen har tolkats utifrån en hermeneutisk tolkning. Metod: Studien är en fallstudie av en kommun i västra Sverige. Empirin i undersökningen består av åtgärdsprogram från tio elever som haft åtgärdsprogram från år 2 till år 6. Resultat: Det som framkom i studien var att ofta hade eleverna samma svårigheter i deras olika åtgärdsprogram. Det var svårt att följa kunskapsutvecklingen eftersom det ofta saknades utvärderingar. Endast i tretton åtgärdsprogram av trettiosex skedde utvärdering. Åtgärdsprogrammen såg olika ut och det påverkade tolkningen. I en del åtgärdsprogram fanns åtgärder på alla nivåer (skol-, grupp- och individnivå). Det var inte alltid så att åtgärder sattes in på alla nivåer. I en del åtgärdsprogram fanns inga nivåer alls. Ansvar för åtgärderna var olika på de olika nivåerna. Vanligast på skolnivå var att rektor och specialpedagog/Special-lärare var ansvariga. På gruppnivå var det lärare och på individnivå var det vanligast att elev och föräldrar hade ansvar. Det framgick inte i åtgärdsprogrammen om eleverna uppnått de uppsatta målen eller inte. Endast i två fall kunde det tolkas att målen uppnåtts.

Description

Keywords

åtgärdsprogram, matematiksvårigheter, svårigheter, åtgärder, utvärdering

Citation