Show simple item record

dc.contributor.authorLagerlöf, Pernilla
dc.date.accessioned2010-04-22T08:49:56Z
dc.date.available2010-04-22T08:49:56Z
dc.date.issued2010-04-22T08:49:56Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/22265
dc.description.abstractSyfte: Studiens syfte är att belysa hur barn med etnisk minoritetsbakgrund som också är i behov av särskilt stöd, beskrivs i tal och skrift i ett mångetniskt verksamhetsområde (med betoning på förskola), samt hur verksamma pedagoger resonerar kring interkulturell pedagogik. Syftet preciseras i tre frågeställningar: 1. Hur skrivs verksamheten fram och hur talar pedagogerna om barnens behov? 2. Vilka specialpedagogiska åtgärder definieras som relevanta för barnen? 3. Hur talar pedagoger om interkulturell pedagogik i syfte att förebygga hinder för lärande och utveckling? Teori: I studien är det socialkonstruktionistiska perspektivet grundläggande och detta är hämtad från poststrukturalismen. Tyngdpunkten läggs på vad som konstruerar upplevelser, tänkande, kännande och handlande i den språkliga och diskursiva kontext som socialt skapar begränsade former och uttryck för subjektivitet i tid och rum (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 415). Angreppssättet är inspirerat av diskurspsykologi och studien begränsas således till att fokusera på hur framställningen av världen sker på en mångetnisk förskola och det verksamhetsområde den hör till, genom sociala texter: det talade och det skrivna. Metod: Urvalet är ändamålsbaserat och utgår från ett verksamhetsområde som medvetet har arbetat med interkulturalitet. Analyserna är gjorda på samtal (det talade) samt av dokument (det skrivna) och därav har en metodtriangulering gjorts. Ett fokusgruppssamtal med ett arbetslag på en av verksamhetsområdets förskolor samt en enskild intervju med en specialpedagog verksam vid området, är gjorda. Dokumenten som har analyserats är ett Policydokument från det specialpedagogiska teamet, en Kvalitetsredovisning från en av förskolorna samt ett Förväntansdokument. Resultat: Dokument och samtal tyder på att verksamhetsområdet har utarbetat en policy för att barn i behov av särskilt stöd skall ses utifrån ett tydligt relationellt perspektiv. Pedagogernas förhållningssätt beskrivs vara avgörande för en god lärandemiljö där hinder för utvecklingen skall undanröjas. De behov barnen med etnisk minoritetsbakgrund har bedöms i stor utsträckning vara av språklig karaktär. En del hinder för lärande och utveckling kan också härledas till barnens kulturella bakgrunder, bland annat att föräldrarna har andra förväntningar på verksamheterna och barnen än det som beskrivs i pedagogernas uppdrag. Genom att det interkulturella förhållningssättet har implementerats i främst förskolans verksamhet underlättas inkludering av barn med etnisk minoritetsbakgrund. Barnen får modersmålsstöd och genom god samverkan med föräldrarna ses barnens olikheter som en tillgång. Viktiga aspekter i arbetet bedöms vara delaktighet, lärande och kommunikation i en verksamhet som präglas av interkulturalitet för alla barn.en
dc.language.isosween
dc.relation.ispartofseriesMagisteruppsats Specialpedagogiska programmet, SPP 600en
dc.relation.ispartofseriesHT09-2611-12 Specpeden
dc.subjectinterkulturaliteten
dc.subjectförskolaen
dc.subjectdiskurspsykologien
dc.subjectinkluderingen
dc.titleInte lika men unika. En analys av sociala texter om förskolebarn med etnisk minoritetsbakgrund i behov av särskilt stöden
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktikswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record