Åtgärdsprogram. En diskursanalytisk studie

Abstract

Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka vad som skrivs i åtgärdsprogram, att identifiera diskurser samt att diskutera kring vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lärande. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Hur formuleras texten i åtgärdsprogram? Vilka diskurser kan identifieras? Vilka skulle konsekvenserna av textkonstruktionen kunna antas bli för individens lärande? Teori och metod: Denna studie tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i kritisk diskursanalys. Utifrån en flerdimensionell analysmodell har 30 åtgärdsprogram upprättade för elever i årskurs åtta och nio granskats. Den första dimensionen innebär analys av texten i åtgärdsprogrammen utifrån granskning av textens lingvistiska egenskaper och språkets grammatiska uppbyggnad. Med andra ord - hur en enskild elev i behov av särskilt stöd skrivs fram och med vilket språkbruk denne och dennes behov, mål och åtgärder formuleras. Den andra dimensionen är en analys av den diskursiva praktiken. Det innebär granskning av hur texten är producerad samt identifiering av diskurser som kommer till uttryck i åtgärdsprogrammen. Resultat: Studiens resultat stämmer överens med och bekräftar resultat av tidigare forskning inom området. Vad som emellertid är utmärkande för denna studie är, att de granskade åtgärdsprogrammen är upprättade efter 2008, då skolverkets allmänna råd för upprättande av åtgärdsprogram utkom. Som en direkt följd av innehållet i dessa råd kan vi se att texten i de upprättade åtgärdsprogrammen skrivs i mallar. Genom dessa uppmanas pedagogen att beskriva eleven, att skriva fram långsiktiga och kortsiktiga mål samt åtgärder på skol- och grupp- och individnivå. Resultatet visar samtidigt att skrivandet i dessa mallar bidrar till framskrivningar i form av listor. De mål som finns i de upprättade åtgärdsprogrammen saknar direkt koppling till läroplan och kursplaner. Trots att åtgärder skrivs fram utifrån olika nivåer är en fokusering mot individen dominerande. De diskurser vi funnit synliga i programmen är en utvecklingspsykologisk diskurs, en exkluderande diskurs, en summativ måldiskurs och en egenskapsdiskurs.