dc.contributor.author | Wadhwa, Jessica | |
dc.contributor.author | Zuder, Franjo | |
dc.date.accessioned | 2010-06-10T08:45:09Z | |
dc.date.available | 2010-06-10T08:45:09Z | |
dc.date.issued | 2010-06-10T08:45:09Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/22550 | |
dc.description.abstract | Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under den
rådande lågkonjunkturen och om de gjort större nedskrivningar av goodwill under 2009
jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i nedskrivning finns beroende på
företagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar.
Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring reglering
av redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse i
utformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olika
redovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen av
redovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala.
Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligen
begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och nedskrivning
förklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill och
även kritiken mot verkligt värde.
Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ
undersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar under
åren 2008-2009. Sekundärdata som är inhämtad från respektive bolags hemsida har legat till
grund för den statistiska undersökningen.
Resultat: Enligt Mann-Whitney testet fick 2009 ett högre rangtal jämfört med 2008 gällande
vilket år nedskrivning av goodwill var större. Det fanns dock ingen signifikant skillnad och
testet kan inte statistiskt säkerställas. Vad gäller företagsstorlek visade Kruskal Wallis testerna
att de större bolagen fick högst rangtal bägge åren gällande nedskrivning av goodwill men
även detta kunde inte statistiskt säkerställas. Gällande andelen goodwill av totala tillgångar i
förhållande till nedskrivning visade resultatet att det föreligger signifikant skillnad och att de
företagen med stor andel goodwill skrivit ner mest.
Slutsatser: Författarna inser att det finns brister gällande värdering till verkligt värde och att
en offentlig debatt krävs där värdering till verkligt värde samt redovisning av goodwill kan
diskuteras. Denna debatt bör drivas av föreningar som innehar expertkunskap. | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning | en |
dc.relation.ispartofseries | 09-10-68M | en |
dc.title | Skillnaden i nedskrivning av goodwill på företagen noterade på Stockholmsbörsen under åren 2008 och 2009 | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |