Balanced Scorecard - Värdeskapande eller en väcker färg på tapeten. En undersökning av adoptionsmotiv för det balanserade styrkortet

Abstract

Bakgrund och problem: Historiskt har företagens system för prestationsmätning varit kortsiktiga och finansiella, men genom den skiftande konkurrensen har allt mer kritik riktats emot dessa system. Som ett svar på denna kortsiktighet har det kommit flera nya managementtekniker som belyser företaget utifrån fler perspektiv än det finansiella. Det finns idag forskning hur det balanserade styrkortet skapar värde (De Geuser et al, 2009). Denna forskning har framförallt tillkommit under senare år och fanns således inte när många företag implementerade sitt styrkort. Detta kan därför inte ses som ett svar på varför företagen valt att implementera konceptet. Andra forskare förklarar spridningen genom retoriska argument, fads and fashion, imitation och sampaketering med andra management innovationer. Med detta som bakgrund vill vi besvara frågan: Varför implementeras det balanserade styrkortet i svenska företag och vilka motiv ligger bakom samt hur företaget vet att styrkortet kommer tillfredställa dessa motiv. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara varför svenska företag väljer att implementera det balanserade styrkortet och förstå vilka motiv som ligger bakom dessa implementeringsbeslut. Avgränsning: Studien är begränsad till fem svenska företag som alla bedriver verksamhet inom Sverige. Studien är även begränsad till de företag som idag använder det balanserade styrkortet eller som använt det tidigare. Metod: Studien grundar sig på en intensiv uppläggning där fem företag har undersökts. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer med anställda på företagen. Urvalet gjordes från företag som använder eller har använt det balanserade styrkortet och finns på ett avstånd som gör intervjuerna genomförbara. Resultat och slutsatser: Slutsatserna är att det inte kan ges en generell förklaring eller motiv till varför företag implementerar det balanserade styrkortet. I studien framkommer att samtliga av de fem företagen haft mer än ett motiv som i förening förklarar adopteringen. Vidare framkommer några återkommande motiv till företagens användning av det balanserade styrkortet. Dessa är: ny ledning, syrmedlet låg i tiden, identitetsförvaltning och fads and fashion Förslag till fortsatt forskning: I studien har visats att tre av de fem företagen fått en ny ledning före implementeringen. Det vore här intressant med en kvantitativ undersökning som kartlägger hur vanligt detta är bland de företag som använder styrkortet.