IAS 40 och finanskrisen -ny standard prövas i hårdare tider

Abstract

Bakgrund och problem: År 2005 infördes en ny redovisningsstandard för börsnoterade bolag inom EU kallad IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Den nya standarden kom att påverka de svenska börsnoterade fastighetsbolagens redovisningar genom att stärka bolagens balansräkningar och öka resultaten under det sena 00‐talets högkonjunktur. Fenomenet som den här uppsatsen undersöker är hur några av de större börsnoterade fastighetsbolagen har hanterat IAS 40 och värdering till verkligt värde före och under den finansiella krisen. Syfte: Att studera hur värderingen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde har påverkats i tider av osäkra marknadsförhållanden. Med ovanstående avses tiden för och storleken på de upp‐ och nedskrivningar som gjorts i olika bolag under och i anslutning till den finansiella krisen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om det finns några skillnader mellan bolagen vad gäller tiden för och storleken på de nedskrivningar som gjorts, samt undersöka orsaken till eventuella skillnader. Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på svenska börsnoterade fastighetsbolag med i huvudsak kommersiella fastigheter i sitt bestånd som värderar sina förvaltningsfastigheter enligt IASB:s standard IAS 40 Förvaltningsfastigheter. De bolag som vi valt att granska är Castellum, Fabege, Hufvudstaden, Kungsleden, och Wihlborgs. Tidsperioden som undersökts är 2005‐2009. Metod: Vi har valt att använda oss av en hermeneutisk forskningsansats kopplad till det samhällsvetenskapliga forskningssättet. Till vår hjälp har vi i huvudsak kvantitativ information i form av siffror från bolagens årsredovisningar. Denna information har kompletterats med kvalitativt material från artiklar och tidskrifter för att skapa större förståelse. Den data som vi samlat in och sammanställt består i huvudsak av sekundärdata hämtad från bolagens årsredovisningar. I empirin presenteras var och ett av bolagen utefter ett antal parametrar som introduktion, finansiell ställning och värdering av fastigheter. Analysen är en sammanställning av empirin där vi bland annat presenterar resultaten grafiskt för läsaren. Resultat och slutsats: Studien har visat att de undersökta fastighetsbolagen har skrivit upp sina orealiserade förvaltningsfastigheter med sammanlagt 17,8 miljarder kronor och skrivit ned dem med 8 miljarder kronor under tidsperioden. Det innebär att nedskrivningarna endast motsvarat 45 procent av periodens uppskrivningar. Studien har visat på konsensus för tidpunkten då ett nedskrivningsbehov uppstått men att graden av nedskrivningar varierat. Det företag som gjort de största nedskrivningarna gjorde under perioden orealiserade nedskrivningar som motsvarade 81 procent av periodens orealiserade uppskrivningar medan det företag som gjort de minsta nedskrivningarna endast gjort nedskrivningar motsvarande 12 procent av periodens uppskrivningar.