Kvalitets- och effektivitetsnyckeltal vid resultatbenchmarking – fallstudier av sju kommuners socialförvaltningar i nätverket Västkust

Abstract

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter från medborgarna. Då medborgarna står för både finansiering, men även vill ta del av verksamheternas prestationer är det därför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen är av god kvalitet och att den är rättvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsättningar som de privata att mäta framgång. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar påvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jämföra de nyckeltal som används blir större. Då kommunerna har stora likheter i sina kommunala uppdrag är nyckeltalsjämförelser, även kallad resultatbenchmarking, en användbar metod för utvecklingen. Genom att använda sig av nyckeltalsjämförelser får kommunerna inte bara större förståelse för den egna verksamheten utan det underlättar även att upprätthålla en sund kritisk hållning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra definition och användning av kvalitets- och effektivitetsnyckeltal i resultatbenchmarking för sju socialförvaltningar inom nätverket Västkust. Därutöver avser vi att studera hur SKL och RKA definierar kvalitets- och effektivitetsnyckeltal vid resultatbenchmarking och jämföra resultaten. Intentionen med denna studie är att resonera kring begreppen, och inte att kartlägga eller specificera nyckeltalen i sig. Metod: Studien genomförs med hjälp av fallstudier av sju kommuners socialförvaltningar. Intervjumaterialet grundar sig på semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ forskningsmetod och ett abduktivt tillvägagångssätt har använts. Slutsats: Vår uppsats stärker bilden av att kvalitets- och effektivitetsnyckeltal kan omges av stor komplexitet. En förklaring till komplexiteten av nyckeltalen i RBM är att användarna upplever detta. Vad som utgör ett kvalitetsnyckeltal respektive effektivitetsnyckeltal bestäms i slutändan utifrån betraktaren, oavsett om han eller hon tillhör ledning, personal, brukare eller medborgare.