Lösa förbindelser. Andraspråksinlärares förståelse av olika typer av partikelverb

Abstract

Lösa förbindelser, eller partikelverb som de också kallas, är en av de företeelser i svenska språket som även på avancerad nivå vållar svårigheter, såväl när det gäller användning som förståelse. Denna studie presenterar vad ett partikelverb är, vilka svårigheter som är förknippade med partikelverben och berör även några intressanta aspekter kring partikelverbens semantik. I min undersökning definierar jag några faktorer som kan påverka förståelsen av partikelverb, väljer ut och grupperar partikelverb efter dessa faktorer och jämför sedan grupperna med varandra för att förtydliga bilden av inlärares förståelse av partikelverb. För att undersöka hur andraspråksinlärare på en relativt avancerad nivå klarar dessa svårigheter har jag genomfört ett test med 50 partikelverb på 42 elever på SAS grundnivå på två skolor. Hälften av informanterna fick de 25 första testmeningarna upplästa för sig, och de övriga testmeningarna skriftligt, och tvärtom för den andra hälften av informanterna. Resultatet visar att den största skillnaden föreligger mellan lexikaliserade (ogenomskinliga) och preciserande partikelverb. Skillnaden är dock relativt måttlig, med tanke på att man inte kan gissa sig till betydelsen av de lexikaliserade partikelverben. Partikelverb med preciserande partiklar var lättast att förstå, med högsta sannolikhet för att de inte förändrar betydelsen av verbet i någon högre grad. Näst lättast var den grupp som bygger på verb som ansetts vara vaga, vilket innebär att de kan kombineras med ett stort antal partiklar. De var lättare än jag förväntat mig, och troligen är de svårare att använda än att förstå. Därnäst kom den grupp som bygger på vaga verb, som dessutom är lexikaliserade och ser ut som verb plus preposition. Näst svårast var de partikelverb som ser ut som verb plus preposition, och de rent lexikaliserade partikelverben var allra svårast. Det gick bättre för informanterna på läsförståelsen än på hörförståelsen, även för de partikelverb som kan förväxlas med verb plus preposition, vilket är förvånande eftersom det endast är i tal som den karakteristiska betoningen på partikeln framgår. Troligen beror det på att det är svårare med hörförståelse än läsförståelse i testsammanhang. Den enda bakgrundsfaktor som visade tydligt samband med kunskapen om partikelverb var ålder; ju lägre ålder desto bättre resultat.