Mötet med förskolan. Fyra berättelser av mammor till barn i behov av särskilt stöd

Abstract

Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser föräldrar till barn i behov av särskilt stöd kan ha av mötet med förskolan, samt få en förståelse för hur föräldrarna till barnen önskar bli bemötta. Målet var också att få kunskap om de känslor det för med sig att vara förälder till ett barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet preciseras i följande frågeställningar:

• Hur upplever föräldrarna mötet med förskolan? • Vilka känslor upplever föräldrarna rörande att ha ett barn med funktionsnedsättning samt runt mötet med förskolan? • Hur önskar föräldrarna bli bemötta i förskolan?

Teori En fenomenologisk livsvärldsansats har använts för att få tillgång till föräldrarnas erfarenheter kring mötet med förskolan. Att studera i livsvärlden handlar om att studera fenomenet, så som det visar sig och att med öppenhet sträva efter att förstå människors vara-i-världen.

Metod Studien är baserad på fyra intervjuer med föräldrar till barn som är i behov av särskilt stöd. Samtliga deltagare är mammor till barn som idag går i förskoleklass. Intervjuerna har analyserats och tolkats i en växling mellan delar och helhet.

Resultat Resultatet visar att föräldrarna upplevt både positiva och negativa erfarenheter av mötet med förskolan. De beskriver dock att helhetsintrycket av perioden är positivt. Tre av fyra familjer har på grund av ändrat behov bytt förskola och upplever bytet som positivt, de kände sig välkomna och pedagogerna var väl förberedda på barnets behov. Föräldrarna beskriver känslor som till exempel skam, sorg och rädsla för utanförskap inför sin situation. Jag fann i analysen att det önskvärda bemötandet består av ett respektfullt bemötande där föräldrarna blir lyssnade på och sedda som viktiga för sina barn. Den dagliga dialogen är viktig för alla föräldrarna där det finns möjligheten att återkomma vid frågor eller efter att ha prövat olika förslag på lösningar. Informationen skall vara lagom och får inte vara övervägande negativ. Andra viktiga faktorer är känslan av att barnet är omtyckt och att det finns en strävan efter en gemensam bild av situationen.