Bedömning och dokumentation - redskap för lärande. En intervjuundersökning av hur fyra grundskollärare gör när de bedömer och dokumenterar

Abstract

Syfte: Syftet med undersökningen är att studera fyra pedagogers beskrivningar av hur de gör när de bedömer och dokumenterar elevers utveckling i matematik.

Teori: Bedömning och dokumentation är nära sammankopplat med synen på lärande. Studien tar sin utgångspunkt i synen på lärande så som det beskrivs av Säljö (2000). Det innebär att lärande sker genom interaktion mellan människor. Den teoretiska grund studien vilar på är alltså en syn på att människor lär sig i samspel med andra. Vidare antas att lärandet är kontextbundet, vilket innebär att pedagoger gör på olika sätt när de bedömer och dokumenterar, beroende på den kontext de befinner sig i.

Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har använts. Urvalet gjordes genom det Merriam (1994) kallar personlig kännedom. Så kallade experter fick föreslå pedagoger till undersökningen, utifrån fastställda kriterier. Det resulterade i att fyra pedagoger i fyra olika kommuner i Västra Götaland intervjuades. Bearbetningen gjordes genom sökning efter nyckelteman och kategorier i de transkriberade intervjuerna.

Resultat: I materialet kunde tre nyckelteman urskiljas; innehållet i, metoder för, och konsekvenser av bedömning och dokumentation. Resultatet visar tydligt att de intervjuade pedagogerna har god kunskap om sina elevers matematikutveckling. En del av den kunskapen finns endast i huvudet hos pedagogen och inte i något dokument. Resultatet visar också att både innehåll och metod för bedömning och dokumentation påverkas av pedagogen. Det går att se ett mönster i att de dokument som är strukturerade, till exempel utifrån lokala mål eller läroboksmål, i huvudsak skrivs utifrån elevens styrkor, medan pedagogernas egna anteckningar och noteringar verkar handla mycket om det eleven ännu inte kan. Andra former för bedömning och dokumentation som nämns i materialet är matriser, diagnoser, prov, observationer och samtal med elever. Pedagogerna använder dokumentationen som underlag för att planera sin undervisning. För elever gör bedömningen att de kan få undervisning på sin nivå. För både föräldrar och elever bidrar dokumentationen till att de kan bli delaktiga i lärandet. De intervjuade pedagogerna är engagerade och berättar om hur de vill utveckla sitt sätt att bedöma och dokumentera. En av de intervjuade ser dock en risk med att för mycket av pedagogers tid går åt till bedömning och dokumentation.