dc.contributor.author | Josarp, Åsa | |
dc.date.accessioned | 2010-07-01T11:51:05Z | |
dc.date.available | 2010-07-01T11:51:05Z | |
dc.date.issued | 2010-07-01 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/22763 | |
dc.description.abstract | Syfte:
Idag diskuteras både skolan och läraryrket. En ny lärarutbildning ska införas, 2011 får Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lärarkåren inte i tillräcklig hög grad lär eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lärare är viktiga för elevers resultat är många forskare överens om. Men vad det innebär att vara en bra lärare och hur en lärarutbildning, som utbildar dessa lärare, bäst kan utformas råder det delade me-ningar om. Läraryrket är komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lärare i deras möte med praktiken. Komplexiteten bör synliggöras i debatten. Inom ämnet matematik finns det, menar Asp-Onsjö (2006), ett särskilt stort dilemma mellan social och didaktik in-kludering, vilket bidrar till svårigheter i matematiklärarens praktik. Studiens syfte är att be-skriva en matematiklärares levda erfarenheter av social och didaktisk inkludering i matema-tikundervisningen, för att på så sätt synliggöra en matematiklärares komplexa praktik.
Teori:
Studien utgår från en fenomenologisk livsvärldsansats. Livsvärlden är en social- och historisk värld, i vilken vi kan ta del av andra människors erfarenheter genom personliga möten och samtal (Bengtsson, 2005).
Metod:
Samtal utifrån reflektioner nerskrivna i en dagbok ligger till grund för studiens empiri. För att få en förförståelse för och en kontext till det matematikläraren berättar så har ett besök på arbetsplatsen och ett samtal kring hans livshistoria utifrån ett matematiklärarperspektiv också genomförts. Empirin analyserades med hjälp av fenomenologisk hermeneutik.
Resultat:
Studien visar på att matematikläraren upplever ett dilemma mellan social och didaktisk inklu-dering. Det är relationen mellan lärare och elev som i huvudsak styr de beslut läraren tar, då dilemman mellan social och didaktisk inkludering uppstår i hans praktik. Studien visar också på att läraren upplever att samhället och de styrdokument han har att följa prioriterar den di-daktiska inkluderingen. Detta leder till att matematikläraren är osäker på om de val han gör i sin praktik är de rätta, då han, som han upplever det, prioriterat den sociala inkluderingen före den didaktiska. Det framstår också att läraren står ensam med de val som han står inför i sin praktik och att han upplever en saknad av möjligheten att, tillsammans med de andra vuxna på skolan, reflektera över hur matematikundervisningen bäst kan organiseras. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magisteruppsats Specialpedagogiska programmet | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT10-2611-07 Specped | sv |
dc.subject | livsvärlden | sv |
dc.subject | social inkludering | sv |
dc.subject | didaktisk inkludering | sv |
dc.subject | att vara lärare | sv |
dc.subject | specialpedagogik | sv |
dc.title | En matematiklärares levda erfarenheter - av didaktisk och social inkludering | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik | swe |
dc.type.degree | Student essay | |