Lärarens lärande i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärarens lärande tar sig uttryck på en skola. Det lärande som studien inriktar sig på är det som sker i organiserade former. Studien fokuserar lärarens lärande i relation till upplevelser av sitt uppdrag, de svårigheter som eventuellt uppkommer i den professionella livsvärlden samt tillgängliga arbetsredskap så som skrivna åtgärdsprogram. Detta sker genom att undersöka: • i utsagor lärarens upplevelse av sitt uppdrag i relation till en skola för alla • i utsagor lärarens upplevelse av svårigheter i sitt vardagsarbete • i utsagor lärarens upplevelser, erfarenhet och önskemål av lärande och utveckling på skolan • i utsagor lärarens upplevelser av upprättande och genomförande av åtgärdsprogram • genom dokumentanalys av åtgärdsprogram, på vilket sätt den pedagogiska dokumentationen används på skolan

Teori och metod: I studien har vi använt oss av en livsvärldsfenomenologisk ansats för att beskriva lärarens professionella livsvärld. Lärarens erfarenheter formar lärarens sätt att se på sitt uppdrag vilket tar sig uttryck i agerande, val av stödåtgärder, planering, arbetssätt och samarbetsförmåga. Fokus i studien är lärarens erfarenheter och upplevelser av den aktuella skolans utvecklingsarbete och arbete kring åtgärdsprogram samt att analysera de skrivna dokumenten. Metodologiskt är studien kvalitativ. I den analyserande fasen har hermeneutiken används som verktyg. Vi har genom fyra samtal samt fyra uppföljningssamtal berört lärarnas upplevelser och erfarenheter av skolans dåtida, aktuella och framtida utvecklingsarbete. Detta har lett till att vi i samtalen har talat om lärarens upplevelser av sitt uppdrag, upplevelser av svårigheter som uppkommer i vardagsarbetet samt hur lärarens olika samverkansprocesser tar sig uttryck. Av intresse har även varit att belysa hur läraren använder sig utav åtgärdsprogrammen och vilken upplevelse de har av arbetet kring detta dokument. En viktig fråga har därför varit hur läraren ser på möjligheterna kring huruvida åtgärdsprogrammet kan vara ett verktyg för att skapa ett utvecklingsarbete. I samband med samtalen så har det varit viktigt att titta på dokument skrivna av olika lärare på den aktuella skolan i form av de åtgärder som lärarna har formulerat i åtgärdsprogrammet. I studien har därmed 68 åtgärdsprogram samlats in och analyserats. I dokumentanalysen så har syftet varit att studera möjliga stödåtgärder som används samt att studera huruvida valen av åtgärder eventuellt kan verka till att skapa utvecklingsarbete. Livsvärlden har gett oss en insikt i att det i vår studie blev relevant att använda flera metoder för att komma åt det vi sökte. Därutav valet av både det talade och det skrivna ordet.

Resultat: Vi tycker oss utifrån studiens resultat och analys kunna utläsa att det finns ett samband mellan lärarens upplevelse av sitt uppdrag och upplevelsen av ett behov av att utveckla och lära. Vi tycker oss dessutom kunna utläsa, utifrån studiens resultat och analys, att lärarens förståelse av sitt uppdrag får konsekvenser för hur man upptäcker problem och vilka lösningar man väljer att tillämpa. Vidare visar studiens resultat på att det finns ett samband mellan lärarens kunskap om åtgärdsprogrammets användningsområde och förmågan att utnyttja det som ett redskap i skolans utvecklingsarbete. För att ett gynnsamt utvecklingsarbete skall komma till stånd så bör det grunda sig i utvecklingen av olika samverkansprocesser. Genom att ta tillvara på olika professioners kompetens som finns på den aktuella skolan, så kan lärarna därigenom få större möjlighet till att utvecklas i sin roll som lärare. Studien visar även på betydelsen av att utvecklingsarbetet är organiserat.