Vänskapliga möten eller funktionella besök? En kvalitativ studie om äldres upplevelser av social gemenskap i hemtjänsten och av insatsen promenad.

Abstract

Uppsatsen motiveras genom statliga rapporter om ett bristande socialt innehåll i hemtjänsten. Syftet är att beskriva och förstå hur äldre upplever social gemenskap med omvårdnadspersonal i samband med praktiska och omsorgsinriktade hemtjänstinsatser och hur äldre upplever beviljade promenader inom hemtjänsten. Uppsatsen söker svar på följande frågeställningar: - Hur upplever äldre den sociala gemenskapen vid praktiska och omsorgsinriktade hemtjänstinsatser? - Hur upplever äldre hemtjänstinsatsen promenad? - Hur viktigt anser äldre att det sociala innehållet i hemtjänsten är? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta äldre har intervjuats, varav alla hade hemtjänst dagligen och sju hade promenad beviljat. Materialet har analyserats i enlighet med den hermeneutiska cirkelns princip och genom meningstolkning. För att fördjupa och förankra analysen har interaktionistisk teori, rollteori och teorier om copingstrategier samt tidigare forskning om äldre och hemtjänst använts. Resultatet visar att hemtjänstpersonalen var mycket uppskattad av alla informanter. Upplevelsen av social gemenskap med personalen var beroende av hur djup relationen med personalen var. I vissa fall kunde relationen likna en vänskapsrelation och hemtjänstpersonalen kunde ersätta rollförluster som den äldre hade upplevt och bidra till skapandet av den äldres identitet. Det största hindret för social gemenskap mellan den äldre och hemtjänstpersonalen var personalens tidsbrist. Upplevelserna av promenad var positiva från nästan alla informanter. Glädjen över promenaderna var dock beroende av den äldres förmåga att genom copingstrategier och undvikande av oproduktivt tänkande anpassa sig till de normer och ramar som är legitima då man är beroende av hjälp från hemtjänsten för att komma ut på promenad. Slutligen visar resultatet att social gemenskap och djupa relationer inte är önskvärt av alla äldre. För en del äldre var det viktigast att personalen utförde de sysslor som de äldre hade beviljat. Detta synsätt fanns även representerat i relation till promenader då själva promenaden, och inte nödvändigtvis sällskapet, var viktigast för flera av de äldre.