Mixgården – Connecting People – en kvalitativ studie om ungas identitet & umgänge i mångkulturella Hammarkullen

Abstract

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, skildra och tolka högstadieungdomarnas uppfattningar om sig själva (sin identitet) och hur de ser på varandra utifrån etnicitet, samt titta närmare på ungdomars umgänge i de mångkulturella sammanhang som fritidsgården Mixgården utgör. De frågeställningar som vi haft och som fått genomsyra hela uppsatsen är: På vilket sätt påverkar etnicitet ungdomars val av umgänge, i ett mångkulturellt område som Hammarkullen? Hur upplever ungdomar i en mångkulturell omgivning, såsom Hammarkullen, sin identitet? Hur arbetar Mixgården för att ungdomar skall lära känna och känna gemenskap med ungdomar som har annan etnisk bakgrund än de själva?

Metoden som vi använt oss av är kvalitativ. Vi har genomfört två fokusgrupper med fyra ungdomar i vardera, en intervju där två ungdomar deltog och slutligen tre enskilda intervjuer. Vi har använt oss av den så kallade abduktiva metoden som innebär att vi har varvat teori med empiri och utgått både ifrån teorier och varit öppna för att empirin kan leda till nya förklaringar. Teorier och begrepp som vi har använt för att analysera och förstå vårt material är symbolisk interaktionism, etnicitet och identitet.

Vi har valt att presentera våra resultat i tre olika teman för att besvara våra frågeställningar: ”Man bli den man är” – Om identitet i Hammarkullen, ”Blattar och Svennar” - Om umgänge i Hammarkullen och slutligen "Sveriges bästa fritidsgård" – Mixgården och hur man arbetar. Det mest framträdande resultatet vi har hittat är att det verkar som att det finns en stark känsla av samhörighet mellan de ungdomar som bor i Hammarkullen. Ungdomarna verkar ha utvecklat en ”förortsidentitet” där umgänget korsar etniska gränser. Det framkommer dock att många av de vi pratat med inte känner eller umgås med etnisk svenska ungdomar.