Rätt vård till rätt person vid rätt plats & rätt tidpunkt- En kvalitativ studie om upplevelser kring kriminalvårdens olika utslussningsformer.

Abstract

Syfte Vårt syfte är att undersöka och beskriva hur olika utslussningsformer upplevs av både frivårdsinspektörer och klienter samt att ta reda på om intentionerna bakom de olika utslussningsformerna uppfylls. Frågeställningar: Hur upplevs dessa olika former av frivårdsinspektörer och klienter? Bidrar de olika utslussningsformerna till återanpassning i samhället? Vilka för- och nackdelar medför dessa utslussningsformer? Denna studie är kvalitativ och syftar till upplevelser kring kriminalvårdens olika utslussningsformer. Utslussning innebär en förenkling av övergångar mellan fängelse och frigivning och ges ibland en bred definition där alla åtgärder som ska bidra till att den dömda ska kunna leva ett liv som är anpassat till samhället utan kriminalitet ingår. Utslussningsåtgärderna finns idag i fyra olika former, vilka är frigång, vårdvistelse, vistelse i halvvägshus samt utökad frigång. Dessa former syftar till att fungera som ett komplement till varandra så att de intagna kan få individuellt anpassade utslussningar. I studien framgick vikten av relationer till familj och vänner som en viktig faktor till en lyckad utslussning och motivation och viljan till förändring var en annan faktor som framgick. Dessa två faktorer utesluter inte varandra, utan går hand i hand och goda relationer bidrar till att man blir motiverad till ett liv utan missbruk och kriminalitet. För denna motivation krävs även att de professionella utför ett bra motivationsarbete. I studien framgick även vikten av att ha bostad och sysselsättning som en faktor till en lyckad utslussning samt en lyckad återanpassning till samhället. Vi hade åtta informanter, sex klienter och två frivårdsinspektörer. Sex av informanterna upplevde utslussningsformerna som positiva, en var negativ och en var både positiv och negativ till den utslussningsform som han hade.