Bör eller skall? -Visionen av det kommunala uppföljningsansvaret

Abstract

Denna uppsats syftar till att undersöka hur det kommunala uppföljningsansvaret ser ut i främst Lidköpings kommun men också andra kommuner i Skaraborg. Jag har tagit utgångspunkt i lagen om det kommunala uppföljningsansvaret. Studien har bedrivits med en kvalitativ forskningsintervju som metod för att samla in data. Det empiriska materialet har samlats in genom sju djupintervjuer med tjänstemän i fyra olika kommuner, (Lidköping, Skara, Skövde och Götene) i Skaraborgslän. Intervjustudien har varit tematiserad med fenomenologiska inslag men också gjorts utifrån en rättssociologisk metod då intervjuernas syfte varit att ta reda på hur lagen om det kommunala uppföljningsansvaret efterföljs. Det kommunala uppföljningsansvaret är lagstyrt i skollagen och ska inkludera alla ungdomar mellan 16-20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte genomför eller har fullföljt utbildning i gymnasie- eller gymnasiesärskolan. Då fokus har legat på Lidköping, har fyra intervjuer gjorts med bl. a utbildningschef, chef för vuxen utbildning, den ansvarige för uppföljningen samt en informant som tidigare delvis arbetat med och omkring uppföljningsansvaret. Min teoretiska utgångspunkt har varit organisationsteori, och jag har utgått ifrån olika begrepp inom organisationsteorin för att beskriva detta. Jag har framför allt titta närmare på samverkan och vilken betydelse det har för det kommunala uppföljningsansvaret samt betydelsen av en god organisering. Jag har genom min studie kommit fram till att det i någon form finns en ansvarig för det kommunala uppföljningsansvaret i varje kommun och att lagen såtillvida efterföljs. I Lidköping ligger detta ansvar på en studie- och yrkesvägledare men det är inte klarlagt hur många procent av tjänsten som berör det kommunala uppföljningsansvaret. Vad gäller utformning av insatser och organisering kring det kommunala uppföljningsansvaret, visar min studie att en del kommuner har kommit längre än andra vad andra gjort gällande åtgärder för de unga. Samverkan mellan olika myndigheter ter sig också vara olika, en del kommuner har en väl genomtänkt samverkansplan med andra myndigheter medan andra kommuners ansvariga får kämpa för att få till samverkan i någon form. Studien visar också att mer samverkan inom de flesta kommuner är nödvändig för bättre uppföljning och goda resultat med enskilda ungdomar. De flesta kommuner saknar en nedskriven handlingsplan för det kommunala uppföljningsansvaret.