| dc.description.abstract | Det finns sedan 1998, i läroplanen för förskolan, formuleringar som beskriver att förskolan har ett ansvar att främja jämställdhet samt att motverka traditionella könsroller bland barnen. Idag, tolv år senare, är dessa frågor dock anmärkningsvärt inte på något vis en självklarhet på förskolorna i Sverige.
Vårt syfte är att undersöka hur jämställdhetsarbete bedrivs inom förskolan idag. Mer preciserat innebär detta att vi granskar innebörder av begreppet jämställdhet i två olika sammanhang, dels det som framkommer i förskolans läroplan, dels det som avspeglas i förskolepedagogers uppfattningar. Underlaget till denna diskussion har vi valt att hämta utifrån relevant litteratur, förskolans läroplan samt ifrån intervjuer med och enkäter till förskolepersonal i Göteborg. Vi kombinerar i denna uppsats Butlers begrepp performativitet och den heterosexuella matrisen med Hirdmans teori om genussystemet och anser att dessa två teorier, som kan uppfattas som motsägelsefulla, snarare kompletterar varandra och berikar vår diskussion. Samt utgår vi ifrån Fanny Ambjörnssons beskrivning av queerteori.
Vi utgår båda från perspektivet att kvinnor i dagens samhälle är underordnade män och att detta förhållande bör ändras. Vi är övertygade om föreställningen att världen är patriarkalt ordnad och motsätter oss den del av postmodernismen som ifrågasätter just detta. Den postmoderna synen på människors natur, att det inte finns någon universell sådan, har tilltalat oss, då vi sällar oss till skaran som vill utveckla tanken om könens natur som socialt konstruerad. Vi utgår från att könens natur är en konstruktion skapad i ett specifikt socialt och historiskt sammanhang, vilket på så vis väl ändå motsvarar ett postmodernistiskt perspektiv.
Den textanalys vi genomfört visar att begreppet jämställdhet kan tolkas på skilda, ibland motsägande, sätt. Förskolans läroplan beskriver en skyldighet att motverka traditionella könsroller bland barnen, vilket vi tolkar som att läroplanen utgår ifrån könsroller som sociala konstruktioner som således är möjliga att förändra. Vår kvalitativa undersökning, i form av intervjuer med förskolepersonal, visar att det finns ett flertal metoder att tillgå i arbete med jämställdhet på förskolan, varav reflektion över sig själv och sitt eget agerande som pedagog kan lyftas fram som en viktig beståndsdel. Vår kvantitativa undersökning i form av enkäter, visar att pedagogerna på Göteborgs centrala förskolor är medvetna om jämställdhetsuppdraget i läroplanen, men att pedagogerna inte har utvecklat några egentliga metoder för detta arbete. Lagen, som utifrån litteratur och väl insatta har presenterats som god, anser vi efter närmare granskning, måste stärkas! | sv |
