| dc.description.abstract | Den här rapporten bygger på ett forskningsprojekt som heter ”Genus, design och organisation” och som löpte mellan 2006 och 20091. Utgångspunkten för projektet var att undersöka produkter, både sådana som redan fanns på marknaden och sådana som skapades inom projektet. Tanken var att identifiera och diskutera olika, främst kommersiella, designföremål som på ett eller annat sätt säger något okon-ventionellt om kön. Objekt som inte spelar på könsstereotyper inom design, mode och reklam utan på ett eller annat sätt ”bråkar med genus” för att använda Judith Butlers formulering (1990) eller försöker ställa könskonventioner på ända. Produk-ter som ger progressiv kritik men samtidigt är säljbara.
Vår ingång var att utgå från såväl produkterna i sig som att plocka fram erfaren-heter hos dem som jobbat kommersiellt med genus när det gäller design. Vi ville lyfta fram goda exempel, men också utvärdera vad som varit bra och dåligt i befintliga satsningar. Med syfte att inventera vad som finns på främst den svenska marknaden och med hjälp av designstudenter se vad mer som skulle kunna göras undersökte vi föreställningar om genus, design och lönsamheten på ett förutsätt-ningslöst sätt (se Formgivning/Normgivning 2006). Projektet beviljades medel från Vinnova genom en satsning som poängterade lönsamhetsaspekter i för-hållande till genus. I diskussioner om genus, jämställdhet och lönsamhet så är det oftast andra frågor än produktdesign och konsumtion som uppmärksammats, exempelvis frågor som handlar mer om organisation (se Lorentzi 2009). Vår utgångspunkt var därför att gå via konsumtionssamhället, se på projekt där det är konsumtionssamhället som driver jämställdheten framåt – och kritiskt granska dessa för att se om det var möjligt att jobba med jämställdhet på andra sätt än via förändringar i organisationer förmedlade genom strategiska satsningar. Vi vet redan mycket om hur gamla mönster låses fast och upprepas. För att öppna oss för andra möjligheter krävs att vi ibland också lyfter fram exempel som ger något nytt och annorlunda, som i större eller mindre grad ifrågasätter de inkörda spåren. En idé var därför att överbrygga polariserade förhållningssätt och peka på att mark-naden, såväl upprepar som omskapar föreställningar om genus, sexualitet och heteronormativitet.
Vårt angreppssätt har byggt på att välja ut flera designobjekt som fallstudier. Ett av de större var Volvos konceptbil YCC, ett annat en hantverkskjol, en kurvig stål-verksuniform, en feministisk ”pinupp”-kalender och en kvinnlig krockdocka. I den här rapporten diskuteras den feministiska pinupp-kalendern, medan de andra presenteras i andra publikationer (se exempelvis Mörck och Petersson 2007a, e.Hansson, Mörck och Petersson McIntyre 2009, Petersson McIntyre 2010). Vi samarbetade också med studenter från Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) i Göteborg, något som resulterade i en utställning med namnet FormgivningNormgivning som turnerade från Göteborg till flera ställen i Sverige och sedan till Madrid och Berlin (se även Hansson och Jahnke 2009). Ytterligare en delstudie var av reklam där tio etablerade reklambyråer i Västsverige bjöds in till en dialog. Mötet syftade till att identifiera exempel från reklamens värld där kon-ventioner genom vilka människor vanligtvis skildras ifrågasattes eller utmanades (Eriksson-Zetterquist, Mörck och Petersson 2008). | sv |
