| dc.description.abstract | Barn som medforskare av matlandskap, BAMM, är ett tvärvetenskapligt projekt
med deltagare från Etnologi, Företagsekonomi och Mat hälsa och miljö vid
Göteborgs universitet samt Avdelningen för Design på Chalmers. Syftet är att
arbeta med barn som medforskare och meddesigners i frågor som handlar om mat,
ätande och hälsa. I rapporten redovisas den metod vi arbetat efter och de erfarenheter
vi gjort i projektets första del, Medforskning. Begreppet matlandskap
använder vi i den här rapporten empiriskt, som beteckning på alla de platser där en
person kommer i kontakt med mat: platser där man äter, köper mat, ser mat eller
bilder på mat.
Medforskning
Att engagera barn som medforskare förutsätter en syn på barn som kapabla att
använda kunskaper och erfarenheter för att ställa forskningsfrågor och reflektera
över resultaten. Medforskning är ett uttryck för ”empowerment”, vilket är en viktig
del i barnkonventionen. Hur maktrelationer mellan vuxna och barn uttrycks, förhandlas
och påverkar är något som vi varit uppmärksamma på under hela projektets
gång. Vår utgångspunkt har varit att tillämpa ”etisk symmetri”, dvs. utgå från
att maktasymmetrier som uppstår tolkas situationellt och inte tas för givna på
förhand, och vi har försökt att vara ”en annan sorts vuxna”, varken lärare eller
föräldrar.
Så gjorde vi
Fältarbetet bedrevs i två fjärdeklasser med totalt 45 barn på en skola i en av
Göteborgs kranskommuner. Medforskarna arbetade i grupper på 7-8, med en eller
två av oss forskare som handledare. Vår ambition som handledare var att uppmärksamma
medforskarnas intressen och önskemål och låta dem leda oss runt i
sina matlandskap. Vi ville inte på förhand bestämma i detalj hur medforskandet
skulle gå till, utan låta forskningssamarbetet växa fram tillsammans med barnen.
Projektet var uppdelat i två faser, fas ett, där barnen skulle agera medforskare och
fas två där barnen skulle vara meddesigners. Projektet pågick under ett helt läsår
med fas ett under höstterminen och fas två påföljande vårtermin. I fas ett tillbringade
vi varje tisdagseftermiddag efter lunch från mitten av september fram till
höstlovet med barnen, först i klassrummet och efter skolans slut på skolans
fritidsklubb. Vi hade dessutom möjlighet att delta i tisdagsförmiddagens lektioner.
Efter höstlovet fortsatte vi verksamheten enbart på fritidsklubben. Varje vecka
hade vi också arbetsmöte i projektgruppen, dagen efter besöken i skolan. Då
ventilerade vi veckans besök och bestämde vi hur vi skulle gå vidare, utifrån de
intressen och önskemål, som framkommit dagen innan. Personalen på skolan kom
att utgöra en viktig del av forskningsprojektet genom att de tillhandahöll utrymme
och material, deltog i diskussioner, organiserade barnen i grupper, stöttade dem
som behövde extra hjälp, dämpade när det blev för högljutt och dokumenterade
och rapporterade vad som hände i projektet både på Internet och på anslagstavla i
skolan. | sv |
