Bilens roll för människors subjektiva välbefinnande

Abstract

Huvudsyftet med projektet var att öka kunskapen om bilens roll för olika hushålls och individers subjektiva välbefinnande. Subjektivt välbefinnande som kommer från engelskans subjective well-being, förkortat SWB i rapporten, definieras som människors egna bedömningar av sin livstillfredsställelse. Undersökningen belyser samspelet mellan aktivitetsmönster, vardagligt resande, tillgång till bil, motiv till bilresande, tillfredsställelse med vardagligt resande och subjektivt välbefinnande hos individer och hushåll med olika sociala, demografiska och materiella förutsättningar. Undersökningen har gjorts dels genom analyser av resor gjorda i anslutning till olika aktiviteter med hjälp av resvanedata från cirka 17 000 personer framtagna av Sika, 2007. Dels med en enkätstudie till 3000 hushåll som genomförts av projektgruppen. Enkätens svarsfrekvens var 45 procent. Enkätstudien visade att det fanns två typer av motiv till varför man kör eller åker bil, dels instrumentella – oberoende motiv som att det är tidsbesparande och praktiskt samt om frihet och att kunna bestämma själv, dels symboliska – affektiva motiv som status, identitet samt upplevda positiva känslor i samband med bilkörningen. Ett resultat från undersökningen är att deltagarnas subjektiva välbefinnande hade ett samband med skattningar av känslomässiga sk affektiva reaktioner (dvs hur de kände sig) när de utförde vardagliga aktiviteter utanför hemmet, de flesta rutinbetonade. Man upplevde generellt ett högre välbefinnande ju mer positiva dessa skattningar var. Förutom de känslomässiga reaktionerna, som troligen huvudsakligen beror på avsaknad av tidspress och stress, är dessa aktiviteter instrumentella för att uppnå viktiga mål i form av biologiska behov, sociala förpliktelser och personliga önskemål. Ytterligare ett resultat är att en hög tillfredställelse med resande, oavsett färdmedel bidrar till ett högre SWB. Bilanvändning bidrog i någon utsträckning till tillfredsställelse med resandet och därmed till högre välbefinnande. Denna roll skulle säkert framträda tydligare om minskat bilresande blev nödvändigt. Det har alltså betydelse för vårt subjektiva välbefinnande vilka vi är, var vi befinner oss i livet, var vi bor och hur vi reser. Men generellt sett är det viktigaste för välbefinnandet att vi är nöjda med våra aktiviteter och våra transporter. Undersökningen har tydligt påvisat att tillfredsställelse med resande är en resurs som underlättar vardagsaktiviteter och därmed ökar människors subjektiva välbefinnande. Därför skulle vidare forskning fokusera på vilka faktorer hos resor som ökar tillfredsställelsen med resande och samtidigt knyta detta till subjektivt välbefinnande.