Konsumtionsmakt 2.0

Abstract

Denna rapport har sitt ursprung i bokprojektet Marknadsorientering - myter och möjligheter, vilket haft MTC- Marknadstekniskt Centrum som finansiär. De båda författarna Lennart Hast, Dagspresskollegiet vid JMG och Handelshögskolan i Göteborg samt Eva Ossiansson, CFK och Handelshögskolan i Göteborg, såg en möjlighet att utveckla sina idéer från sitt kapitel "Sociala medier ökar betydelsen av känslomässiga värden" från boken. Resultatet är denna läsvärda och originella rapport som bygger på en litteraturgenomgång av området. Guitar Hero, bloggar, Facebook, MySpace, YouTube, Second Life… Internet och dataspel har gjort en ny digital livsstil möjlig. Över generationsgränserna kommuniceras det som aldrig förr, 24 timmar om dygnet och på en mängd olika sätt. Vi är omättliga i vår kommunikation. Och i vår strävan att bygga virtuella relationer, ha roligt och leva ut våra drömmar, uppstår ständigt nya mötesplatser på nätet. Vi som kunder har fått en större makt genom Internet. Informationen finns alltid tillgänglig var som helst, när som helst, hur som helst och för vem som helst. Kommunikationen är gränslös. Och ryktet för ett företag kan vara beroende av ett enda musklick. ‖Word-of-mouse‖ regerar och utövar sitt inflytande vare sig man vill det eller ej. Internet och ny teknik har alltså skapat fundamentala möjligheter för människor att själva kommunicera sina idéer och åsikter, men också att skapa ett eget innehåll. Vad som är värt att sprida vidare till andra avgör vi själva och inte etablerade medier. Och även om vi uttrycker ett visst obehag över vår integritet på nätet så ökar stadigt antalet egna hemsidor på nätet, där vi helt frivilligt lämnar ut högst personlig information om oss själva. Denna information kan företag dra nytta av utan att vi tänker på det. Genom att dela med sig och delta i den virtuella världen får vi en bekräftelse på att vi betyder något för någon. Genom att dela med oss bygger vi relationer – vi ‖bondar‖. Kan vi sedan dela med oss av något som har ett emotionellt värde eller annat värde ‖boostar‖ vi också vårt eget sociala kapital eller ‖brand‖. Livet framför datorn blir alltmer förknippat med underhållning och exhibitionism. Vi blir en slags digitala narcissister. Vårt digitala jag kan bli den person som vi känner oss som. Vi bygger vår egen historia och personliga varumärke på samma sätt som företag länge har gjort. Vi har helt enkelt blivit producenter och marknadsförare av oss själva med de möjligheter och risker som det innebär. Och nätet med alla dess bloggar och sociala nätverkssajter är utmärkta kommunikationskanaler för att visa upp oss, få bekräftelse och interagera med andra likasinnade. En forskare kallar oss för glaskonsumenter, d.v.s. ömtåliga, genomskinliga och som kan ge sken av olika saker. Livet i den digitala världen är en spegling av vår personliga information. Vår profil på nätet blir den vi är. Men, den behöver inte vara sann. Den profil som skapas av oss kan utgöras av den bild vi vill återge. Vi kan bygga en fasad istället. Eller så kan någon annan göra det åt dig utom din kontroll och digitala fotavtryck är svåra att ‖tvätta bort‖. Och information om oss kan ta många konstiga vägar som t.ex. pojken som ofrivilligt blev världskändisen ‖Star Wars Kid‖. Uppmärksamhet och kändisskap på nätet har därför ett pris. Att leva ut sina drömmar och fantasier utgör en viktig drivkraft i den digitala världen. Genom dataspel som Guitar Hero kan vi bli rockhjältar och dra riff som skapar en skön känsla av att vi faktiskt står på scenen. Och när vi känner att vi deltar aktivt själva som medmusiker är vi också villiga att betala för musiken. Något som många fildelare annars inte längre gör. Vad är då värdefullt inom ramen för den digitala livsstilen? Genom kreativitet och fantasi kan värde skapas för det mest konstiga saker man kan tänka sig. En fyraårig norsk skogskatt och hans fyra kattkompisar i bandet Musashi har blivit en sensation på YouTube och har t.o.m. lyckats få ett skivkontrakt. Värdet av vad som förefaller vara rent trams är svårt att förstå. Värdet blir i det sammanhanget den känsla som vi vill uppnå och dela med oss av – ett slags ‖feel good‖ med ‖feel goods‖. Vad som bidrar till känslomässiga band till andra och för den enskilde individen, blir då viktigt att försöka förstå för värdeskapande. Och det finns inga gränser för värde – fantasin är oändlig. Vad som helst kan egentligen vara värdefullt. Vad som är värde är därför väldigt flyktigt, svårdefinierbart, men också oerhört personligt. För känslor är i allra högsta grad individuella.