dc.description.abstract | År två av projektet Den mångdimensionella matkonsumenten: värderingar och beteende hos konsumenter
55+ vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) fokuserar nya svenskar,
närmare bestämt utrikesfödda personer, som anlänt till Göteborg sedan mitten av
1990-talet. 20 procent av Göteborgs invånare är utrikesfödda och 33 procent har så
kallad utländsk bakgrund (utrikesfödda eller infödda invånare med minst en utrikesfödd
förälder) (Brnic 2004). Siffrorna är högre än för landet i övrigt. Av Sveriges invånare
är ca 11 procent utrikesfödda och ca 20 procent har utländsk bakgrund. Liksom i
andra större städer är Göteborg starkt segregerat ifråga om andelen utrikesfödda i olika
stadsdelar. Till exempel utgör denna andel i den villa- och radhusdominerade stadsdelen
Torslanda ca 6 procent, medan den i den förort, där denna studie tar sin utgångspunkt
är ca 49 procent (ibid.). Personer med utländsk bakgrund utgör alltså en betydande konsumentgrupp,
inte minst i större städer som Göteborg. Detta är också en grupp som i
mycket liten utsträckning har uppmärksammats inom konsumentforskningen.
Studien bygger på material från 24 hushåll (hh), varav merparten (15 st.) kommer från
Bosnien-Hercegovina och mindre andelar från Serbien-Montenegro (4 st.), Irak (3 st.)
respektive Afghanistan ( 3 st.) (bil. 1). Denna fördelning sammanfaller tämligen väl med
fördelningen av ursprungsländer för de utrikesfödda personer som kommit till Göteborg
sedan mitten av 1990-talet. Åren 1994-2002 dominerade flyktingar från Bosnien-
Hercegovina, tillsammans med ett mindre antal flyktingar från Somalia. Efter 2002 har
flyktingar från Iran, Irak och Afghanistan blivit allt vanligare (Brnic 2004). De kvinnor
från Bosnien-Hercegovina, Irak och Afghanistan, som ingår i vår studie, kan således
sägas väl representera senare års nyanlända svenskar med avseende på ursprungsland.
Man kan också konstatera att tillskottet av utrikesfödda personer under denna period
rör sig om just flyktingar, medan den tidigare så vanliga arbetsinva | sv |