Show simple item record

dc.contributor.authorBrembeck, Helene
dc.contributor.authorKarlsson, MariAnne
dc.contributor.authorOssiansson, Eva
dc.contributor.authorShanahan, Helena
dc.contributor.authorJonsson, Lena
dc.contributor.authorBergström, Kerstin
dc.contributor.authorEngelbrektsson, Pontus
dc.date.accessioned2010-08-18T12:16:04Z
dc.date.available2010-08-18T12:16:04Z
dc.date.issued2006
dc.identifier.issn1653-7491
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/23182
dc.description.abstractÅr två av projektet Den mångdimensionella matkonsumenten: värderingar och beteende hos konsumenter 55+ vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) fokuserar nya svenskar, närmare bestämt utrikesfödda personer, som anlänt till Göteborg sedan mitten av 1990-talet. 20 procent av Göteborgs invånare är utrikesfödda och 33 procent har så kallad utländsk bakgrund (utrikesfödda eller infödda invånare med minst en utrikesfödd förälder) (Brnic 2004). Siffrorna är högre än för landet i övrigt. Av Sveriges invånare är ca 11 procent utrikesfödda och ca 20 procent har utländsk bakgrund. Liksom i andra större städer är Göteborg starkt segregerat ifråga om andelen utrikesfödda i olika stadsdelar. Till exempel utgör denna andel i den villa- och radhusdominerade stadsdelen Torslanda ca 6 procent, medan den i den förort, där denna studie tar sin utgångspunkt är ca 49 procent (ibid.). Personer med utländsk bakgrund utgör alltså en betydande konsumentgrupp, inte minst i större städer som Göteborg. Detta är också en grupp som i mycket liten utsträckning har uppmärksammats inom konsumentforskningen. Studien bygger på material från 24 hushåll (hh), varav merparten (15 st.) kommer från Bosnien-Hercegovina och mindre andelar från Serbien-Montenegro (4 st.), Irak (3 st.) respektive Afghanistan ( 3 st.) (bil. 1). Denna fördelning sammanfaller tämligen väl med fördelningen av ursprungsländer för de utrikesfödda personer som kommit till Göteborg sedan mitten av 1990-talet. Åren 1994-2002 dominerade flyktingar från Bosnien- Hercegovina, tillsammans med ett mindre antal flyktingar från Somalia. Efter 2002 har flyktingar från Iran, Irak och Afghanistan blivit allt vanligare (Brnic 2004). De kvinnor från Bosnien-Hercegovina, Irak och Afghanistan, som ingår i vår studie, kan således sägas väl representera senare års nyanlända svenskar med avseende på ursprungsland. Man kan också konstatera att tillskottet av utrikesfödda personer under denna period rör sig om just flyktingar, medan den tidigare så vanliga arbetsinvasv
dc.format.extent123 ssv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesCFK-rapportsv
dc.relation.ispartofseries2006:05sv
dc.titleMaten och det nya landetsv
dc.typeTextsv
dc.type.svepreportsv
dc.contributor.organizationCentrum för konsumtionsvetenskapsv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record