Kristen konsument. En forskningsstudie om projektet Schysst konsument

Abstract

Svenska Kyrkans Ungas projekt Schysst konsument är ett uttryck för ett växande intresse bland konsumenter för vilka villkor de har som producerar våra konsumtionsvaror. Det finns en ökad medvetenhet om och upplevelse av de globala sambanden; en insikt om att förhållandena i Nord och Syd är två sidor av samma globala världsordning. Människor, som upplever att denna världsordning är orättvis, börjar undersöka vilken roll man själv spelar och på vilka sätt man kan förändra den för att på så vis åstadkomma förändringar också i större sammanhang. I rapporten har jag valt att se på rättvis handel som en idé. Jag har använt aktörnätverksmetoden och undersökt hur ”idébärarna” inom Schysst konsument har ”förpackat, ”översatt” och ”kopplat” idén för att stärka och utvidga den i tid och rum och hur Schysst konsument och Svenska Kyrkans Unga i sin tur blivit delar av större ”sammansättningar” som verkar mot samma mål. En ensam individ åstadkommer inte mycket, det är tillsammans med andra som förändring sker; detta är en viktig utgångspunkt inom Schysst konsument. Med ett aktör-nätverksperspektiv synliggörs också alla de övriga ”aktanter” som är nödvändiga för att en händelse ska ske. Dessa kan vara rättvisemärkta varor, webbsidor som behandlar rättvis handel och de datorer från vilka privatpersoner kan nå sidorna, Svenska Kyrkans Ungas organisation, de pengar som finansierar projektet, lokaler där undervisning sker och budskapet sprids, tryckt material, forskaren som studerar projektet, Bibeln, Jesus och profeterna, Föreningen för Rättvisemärkt och den internationella organisationen FLO, det rättvisa kaffekooperativet i Costa Rica, bonden och hans familj, kaffeplantorna, kaffebönorna och fartygen som fraktar dem till Sverige. En sammansättning kan utsträckas hur långt som helst i tid och rum, och aktanterna kan vara löst eller fast kopplade till varandra. När t ex en församling har styrelsebeslut på att enbart köpa rättvisemärkt kaffe är kopplingen starkare än när en kund står vid kaffehyllan och förutom sin vilja till solidaritet ska väga in andra faktorer som pris, smak och vana i sitt köpbeslut. Idébärarna i Schysst konsument har en genomtänkt handlingsplan för att sprida och förankra idén om rättvis handel. Syftet med projektet är att nå ut till och påverka så många som möjligt av Svenska Kyrkans Ungas medlemmar att börja handla ”schysst”. Men för att detta arbete ska bli både effektivt och varaktigt arbetar man också med att dels förankra idén inom organisationen genom internutbildningar, policybeslut, funk-tioner och omsättande av idén i fysisk materia (böcker och annat informationsmaterial, webbsida, nyhetsbrev, ”rättvisehyllor”), dels koppla Schysst konsument till andra organisationer; Rättvisemärkt, Rena kläder och andra kyrkliga samfund. I den pedagogik som används har jag urskiljt fyra hörnstenar: gemenskap och nätverksbyggande, information och kunskap, engagemang samt handling. Genom att ingå i en kristen gemenskap, där allas mål är att verka för en jämlikare världshandel, kopplas den enskilde till ett nätverk, där man inte ensam tar alla beslut och drar hela lasset. I utbildningarna, som kan variera från en timme till tre dagar, återkommer alltid tre centrala teman: information om den globala handelns orättvisor, fördelarna med rättvis handel och den enskildes ansvar och möjligheter. Genom att förmedla konkreta fakta och samtidigt ge möjlighet till identifikation, hoppas man att kunna ge deltagarna inte bara kunskaper utan också engagemang och en vilja att göra något. Handling är det sista avgörande steget och ges därför mycket uppmärksamhet, genom att man ger många tips och förslag på vad som kan göras och om möjligt ge tillfälle till att åstadkomma något konkret redan under utbildningens lopp. Konsumentmakt innebär att den enskilde har möjlighet att påverka varuutbud och kvalitet samt hur varor produceras och därmed också kan få inflytande på arbetsförhållanden i Syd och övergripande ekonomiska strukturer. Individens valmöjligheter och ansvar är centrala både i den kristna läran och i en mer ”postmodern” etik. Men etisk konsumtion är bara ett av många sätt att förhålla sig som konsument. Det råder konkurrens på idémarknaden och det finns många hinder för att agera etiskt som konsument. Andra ideal, som att fritt få utforma sin identitet med hjälp av konsumtionsvaror och att kunna få utlopp för sina begär och önskningar, kan var viktiga för individen. Det finns vidare flera olika sätt att vara både en god konsument och en god medmänniska. Inte minst i Sverige har vi inflytelserika ideal om att vara sparsamma, återhållsamma, kritiska och distanserade, en attityd som kan komma i konflikt med den inlevelse och det engagemang som vägleder den etiska konsumenten. En klok och rationell konsument kan uppleva att det är lättare att utöva solidariska handlingar vid insamlingsbössan än vid butikshyllan. Även om kaffebönder som är anslutna till Rättvisemärkt kan försörja sin familj och låta barnen gå i skolan, kan det kännas lättare att skänka en slant till fattiga barn i Afrika än att betala extra för det rättvisemärkta kaffet. Viktigt är också att vara uppmärksam på hur långt individens ansvar och möjligheter sträcker sig och var företags, regeringars och överstatliga organs ansvar tar vid. Mest uppenbart är att konsumentmakt är en exklusiv makt som över huvud taget inte kan utövas av andra än en liten privilegierad andel av jordens befolkning, och även inom denna grupp är skillnaderna stora. Det kan få negativa konsekvenser om alltför mycket ansvar överlåts på den enskilda individen. Samtidigt finns ingen självklar motsättning, eftersom konsumentmakt inte bara innebär att välja mellan olika varor utan också om att utöva påtryckningar på nationella och internationella strukturer. Ett av de intressen som företag har är att framstå som socialt och etiskt ansvarsfulla. Vad gäller organisationer som EU, WTO och FN består de av ett antal medlemsländer, vars medborgare på olika sätt och i större eller mindre utsträckning har inflytande på de beslut som fattas. I det tidiga tjugohundratalets globala ekonomi befinner sig gränserna mellan konsument och producent och mellan konsument och medborgare i rörelse. Som konsumenter är vi delaktiga i att konstruera vår vardag, vår identitet och våra livsvillkor. Våra konsumtionsval medverkar också till att skapa villkoren för vår närmiljö såväl som miljön i ett globalt perspektiv, produktionsförhållanden i andra delar av världen och därmed också förutsättningarna för fred, rättvisa och en hållbar utveckling. Insikter som dessa gör att människor i ökande utsträckning kopplar samman sin egen konsumtion med de större sammanhang de ingår i. Då jaget på så vis utvidgas till att omfatta även andra kan det hända att ens egna intressen och ens personliga föreställningar om ett gott liv inte kolliderar med andras möjligheter att leva ett fullvärdig liv. Att handla utifrån en sådan inställning är kanske just att vara en ”schysst konsument”.