Man måste veta vad som händer!" En studie av ett konsumentupplysningsprojekt för unga bosnier i Sverige

Abstract

Vad behöver unga invandrare för information om det svenska konsumtionssamhället? Är det viktigt att utforma specifik information till en etnisk grupp? Vilken information är relevant och hur ska den förmedlas? Bosna Info är ett projekt som initierats av föreningen Bosna IF och som syftar till att öka kunskaperna om konsumtionsfrågor hos unga bosnier i Sverige. Information sprids via närradio och hemsida, ett arbete som även ungdomar kommer att vara delaktiga i. I rapporten undersöks hur initiativtagarna till projektet resonerar, vilka motiv de har för satsningen och vilka problem de själva upplevde när de kom till Sverige. Utgångspunkten är att den som kommer ny till Sverige, eller har föräldrar som inte är infödda svenskar, kan behöva råd och hjälp för att sätta sig in i hur det svenska konsumtionssamhället fungerar. Det kan gälla kreditkort, avbetalningar, öppet köp, reklamationer, skuldsättning eller helt enkelt kunskap om vart man ska vända sig med sina konsumentfrågor. En central tanke är att kunskaper om konsumtionsfrågor är ett sätt att få tillträde till och bli delaktig i det svenska samhället och en målsättning är att inspirera ungdomar att bli mer aktiva samhällsmedborgare. En jämförelse görs med några unga flickor som tillhör den målgrupp projektet vänder sig till. Förutom att flickorna ställer sig allmänt positiva till ett konsumentprojekt riktat till unga bosnier framkommer också en del skillnader. Initiativtagarna lägger stor vikt vid att informationen ska vara på bosniska, dels för att många har lättare att förstå bosniska än svenska, dels för att stärka gemenskapen mellan olika åldersgrupper. De unga flickorna, däremot, anser att informationen lika gärna eller hellre kan vara på svenska, vilket är det språk de behärskar bäst. En annan skillnad gäller informationens innehåll, där de teman som initiativtagarna föreslår tycks vara mer relevanta för något äldre ungdomar än de intervjuade. Författaren utgår teoretiskt från Anthony Giddens struktureringsteori och betraktar projektet som handlingar, vilka medverkar till att påverka och förändra de sammanhang det ingår i. Hon resonerar också om konsumtion i relation till livsstil och hur vår självförståelse är nära förbunden med vad vi konsumerar.